Oväntat pris till roliga tv-nördar
Den 27 maj kommer David Saltzberg till Sverige för att som första pristagare ta emot Torsten Wiesels Midnight Sun Award – ett pris för en framstående insats för att främja vetenskapen. Det är en oväntad krock mellan vetenskap och populärkultur.
David Saltzberg är professor i högenergifysik, University of California i Los Angeles, men han får priset för att han står bakom den populära amerikanska komediserien The Big Bang Theory. David Saltzberg delar priset med tv-seriens producenter Chuck Lorre, Steven Molaro och Bill Prady. Om någon bett mig gissa hade jag inte trott att skaparna av nördprogrammet The Big Bang Theory skulle få ett pris för att främja vetenskap.
Priset delas ut av Sveriges unga akademi efter nominering från alla unga akademier i världen och bär Nobelpristagaren Torsten Wiesels namn, för att han är hedersledamot och mentor för Sveriges unga akademi och för att det var på hans 90-årsdag som priset instiftades.
The Big Bang Theory hade premiär för snart tio år sedan och handlar om en grupp forskare i Kalifornien. De är utpräglade nördar, skruvade karikatyrer på forskare, men ändå inte galna. Forskarnas sätt att ta sig an vardagliga problem är inte sällan hämtade ur vetenskapliga problem och diskussioner. Forskningen behandlas lagom respektlöst och är en naturlig del av serien – lika naturlig som till exempel forensisk vetenskap i en polisserie.
Och precis som polisserierna numera lockar studenter till forensiska utbildningar tror jag säkert att The Big Bang Theory kan locka till en karriärväg som fysiker. Att jag ändå blev förvånad när jag hörde utnämningen säger mer om min fantasilöshet än något annat. Att ett tv-program får pris för vetenskapligt främjande är helt trendriktigt. På senare tid har filmer som The Martian och Interstellar haft stora framgångar och hyllats för sina vetenskapliga inslag. Att The Big Bang Theory dessutom hyllar nörden är också det kännetecknande för tidsandan.
Nej, det märkliga är kanske just fördomen att prisad vetenskap ska vara lite seg och träig. Det är förstås helt främmande för oss när vi gör denna tidning. Forskning & Framsteg ska vara intressant, relevant, korrekt – och underhållande. Det finns inget motsatsförhållande mellan korrekthet och underhållning.
Givetvis är ett gott skratt inte det enda som lockar till en positiv inställning till vetenskap. Det finns många andra sätt att väcka intresse för forskning och vetenskap.
I detta nummer kan du till exempel läsa en artikel om hur ornitologerna samlat in turistbilder för att räkna sillgrisslorna på Stora Karlsö. Det kallas medborgarforskning, och betyder att forskarna aktivt använder allmänheten för att samla in data. Fotografierna visar att sillgrisslorna nu är rekordmånga. Det är både roligt, nyttigt och utmärkt reklam för forskningen.
Efter att du läst ut detta nummer av F&F kanske du blivit lockad att se ett avsnitt av The Big Bang Theory. Oavsett vilket tycker jag att vi ska tacka Sveriges unga akademi och den snart 92-årige Nobelpristagaren Torsten Wiesel. För även om deras pris kanske inte är så oväntat som jag först tänkte, så är det oväntat bra att prisa roliga forskare på tv.