Svärm av fjärilslätta minisonder
Tusentals pyttesmå rymdrobotar kan sändas i väg till Alfa Centauri, solens närmaste stjärngranne.
Projektet lanseras av den ryske miljardären Jurij Milner tillsammans med kosmologen Stephen Hawking och Mark Zuckerberg, grundaren av Facebook. Flertalet namnkunniga rymdexperter är engagerade i Milners vision att utveckla Breakthrough Starshot, som projektet döpts till.
– Mänsklighetens historia är en historia av stora steg. För 55 år sedan blev Jurij Gagarin den första människan som lämnade vår jord. I dag förbereder vi nästa stora steg – steget mot stjärnorna, sade Jurij Milner, som själv är döpt till Gagarins ära, på en presskonferens i New York där projektet presenterades den 12 april i år.
Genom att förena framstegen inom nanoteknologin, miniatyriseringen av datakraften och utvecklingen av kraftfulla lasrar hoppas initiativtagarna att det som i dag låter som science fiction ska starta sin resa mot stjärnorna om 20 år. Sedan kommer det att dröja ytterligare 20 år innan minifarkosterna passerar Alfa Centauri, vår närmaste stjärngranne. Nära är dock i själva verket ett gigantiskt avstånd på 40 tusen miljarder kilometer. Så det dröjer därefter ytterligare drygt fyra år för att signalerna, som färdas med ljusets hastighet, ska nå jorden.
De frimärksstora minisonderna, som väger ungefär ett gram var, förses med en kamera och mätsensorer. De kommer att skjutas upp i rymden i tusental. Där ska de veckla ut var sitt ultratunt segel och med solstrålarnas hjälp segla de 4,37 ljusåren till Alfa Centauri.
För blotta ögat ser Alfa Centauri ut som en starkt lysande stjärna på södra himlavalvet. Men det är ett system av tre stjärnor – de två solliknande Alfa Centauri A och B, som kretsar runt varandra, och Proxima Centauri, som kretsar runt dem bägge. Kanske finns det också planeter runt stjärnorna. År 2012 meddelade en grupp europeiska astronomer att de hade hittat en ny planet av jordens storlek kring stjärnan Alfa Centauri B. Upptäckten har dock inte bekräftats.
De fjärilslätta rymdskeppen ska först accelereras med laserljus från ett gigantiskt nätverk av laserkanoner på jordens yta. Det ställer höga krav på de ultratunna seglen att reflektera allt infallande ljus – annars brinner de upp.
Med laserstrålarna kommer segelflottan upp i 20 procent av ljusets hastighet, 60 000 kilometer i sekunden, vilket är 1 000 gånger snabbare än någon rymdsond i dag. På så sätt ska de nå fram till sitt mål på 20 år, jämfört med 30 000 år som det skulle ta för en vanlig rymdsond.
För Stephen Hawking innebär Breakthrough Starshot ett spännande steg på vägen mot mänsklighetens kosmiska överlevnad.
– Jorden är en underbar plats, men kanske inte för evigt. Förr eller senare måste vi sikta mot stjärnorna, sade han vid presskonferensen i New York.