Världens mest intensiva ljus
Det var årets ljusaste dag, den 21 juni i år. Och klockan var 13:08:55, prick den sekund på dagen då solen stod som högst. Då invigde kungen, statsministern och Christoph Quitmann tillsammans Max IV, Sveriges största satsning någonsin på en forskningsanläggning.
Max IV är ett instrument som hittills kostat fyra miljarder, varav drygt tre kommer från staten. Här ska man undersöka materien på atomnivå med hjälp av extremt intensiva röntgenstrålar, så kallat synkrotronljus. I de många tal som hölls under invigningen gjordes många anspelningar på framtidens ljus och strålande satsningar. Christoph Quitmann, som är anläggningens chef, kallade Max IV för ”Sveriges ljusaste idé”.
Synkrotronljuset kan användas av fysiker, kemister, miljöforskare, medicinare, arkeologer, paleontologer och många fler. Det går att undersöka så skilda saker som träfibrer, fossil och proteiner. Upp till 30 olika experiment kan pågå samtidigt och dela på samma ljus. Anläggningen är världens främsta, både vad gäller ljusstrålens fokus och intensitet. Men Christoph Quitmann är väl medveten om att det är ett rekord som snart kan bli slaget.
– Det är som att slå världsrekordet i ett hundrameterslopp. Du är nöjd och glad på kvällen, men du vet att någon snart kommer att springa ännu snabbare, säger han.
Max IV har inte bara ambitionen att vara en ledande forskningsanläggning. Här ska också nya generationer intresseras för vetenskap och lockas att bli forskare. Innan kungen och statsministern kom hade man till exempel ordnat ett öppet hus för allmänheten. En symbolik i sig, att allmänheten kommer före dignitärerna.
Max IV anknyter på flera sätt till de svenska rekordåren under 1960-talet och den anda som rådde när Forskning & Framsteg startades. Anläggningen är typisk för den typ av gemensamt finansierad forskning som Sverige varit så framgångsrik med och som vi skrivit mycket om i tidningen genom åren.
Sedan starten har vi i Forskning & Framsteg informerat, allmänbildat och utmanat er läsare. Det första numret kom ut i september 1966 och fram till i dag har vi skickat ut drygt 14 miljoner tidningar. Ett rekord bara det.
Enligt den senaste undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet har sex av tio svenskar ganska stort eller mycket stort förtroende för hur universitet och högskolor sköter sitt arbete. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade år 2002.
Jag är övertygad om att jubilerande Forskning & Framsteg har bidragit till detta rekord. Bra populärvetenskap och vetenskapsjournalistik är förutsättningar för allmänhetens starka stöd. Men viktigast av allt är förstås att vi har ert förtroende – läsarnas. Att Forskning & Framsteg, trots en osäker tidskriftsmarknad, håller upplagan är ett bevis för det.
Och vi tackar för förtroendet genom att fortsätta som de senaste 50 åren och rapportera från Max IV och alla andra platser runt om i Sverige och världen där vi hittar forskningens frontlinjer.
PS. Det är också passande att skriva om Max IV i detta nummer, eftersom det är det sista som Joanna Rose medverkar i. Joanna Rose har skrivit om fysik och astronomi för Forskning & Framsteg i drygt 25 år. Hennes artikel, om mötet mellan fysik och filosofi, är typisk för hennes förmåga att lyfta fram naturvetenskapens existentiella dimensioner.
Tack Joanna!
