En levande ros som kan laddas med elektricitet

Att det går att bygga in elektronik i levande växter visade forskare vid Linköpings universitet redan 2015. I stammen på en ros byggde de in elektroniska brytare och ett blad blev en primitiv skärm. Nu har de gått vidare och tillverkat en ros som kan lagra energi.

– Vi har laddat den hundratals gånger med bibehållen prestanda, säger Eleni Stavrinidou, forskare vid institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet och huvudförfattare till den nya forskningsartikeln i tidskriften PNAS.

Den snittade rosen har först fått suga i sig vatten med ett material som utvecklats speciellt för ändamålet av kemisten Roger Gabrielsson.

Materialet sprids genom vätskekanalerna till alla delar av växten. Samtidigt triggas kemiska reaktioner, som gör att det främmande materialet sätts ihop till långa, elektriskt ledande plasttrådar. Trådarna bildar ett nätverk som har förmågan att hålla kvar laddningar, precis som i en så kallad superkondensator som används för energilagring.

– Polymerisationen sker av sig själv inne i växten, säger Eleni Stavrinidou och tillägger att de ledande plasttrådarna inte verkar påverka rosen. Den klarar sig lika bra i en vas som rosor utan elektronik.

Vad kan detta då användas till?

– Det kan verka galet och forskningen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede, men vi ser flera praktiska tillämpningar framöver, säger Eleni Stavrinidou.

Energin kan driva sensorer eller små pumpar som mäter och frisätter signalsubstanser eller hormoner som styr växtens utveckling. En annan idé är att bygga en bränslecell inne i en växt, som omvandlar näringsämnen till elektricitet.

Forskningen leds av professor Magnus Berggren, som 2012 fick 15 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för ”djärva och långsiktiga projekt”.