Jordens snurr ändras när isarna smälter

Hur kommer jordens rotation och jordaxelns lutning att påverkas om havsnivån höjs på grund av klimatförändringar? Vi skulle väl få en helt annorlunda fördelning av jordens massa, eftersom andelarna land och vatten är olika på norra och södra halvklotet?

/Torsten Jeppsson

Publicerad
Jordaxeln behåller sin lutning när jordklotets massa omfördelas – men polerna flyttar sig.
Bild: iStock

Jordaxelns lutning mot solen, som är cirka 23,4°, påverkas inte av massförflyttningar. Däremot ändras dess läge i jordklotet, det vill säga polernas position på jordytan. När en obalans uppstår förändras jordens rotation för att återställa symmetrin i massfördelningen. På jordytan uppfattar vi detta som att polerna flyttar sig – men egentligen är det jordklotet som ruckas, medan jordaxeln behåller sin lutning i rymden.

Relativt jordytan rör sig nordpolen cirka tio centimeter per år. Under många decennier har det skett i riktning mot östra Kanada, men sedan drygt tio år rör sig nordpolen i stället mot Finland. Huvudorsaken till polernas rörelse i dag är en kombination av landhöjningen och den pågående isavsmältningen, som har accelererat under de senaste 20 åren.

Smältvattnet fyller på världshaven, men var massan till slut hamnar beror på en rad faktorer. Att förutsäga hur fortsatta klimatförändringar kan påverka jordaxeln är därför svårt. Problem som komplicerar uträkningen är bland annat att jorden är elastisk och deformeras under en ökad last, att denna deformering sker successivt, att ekvatorbuken kommer att förändras samt att stora massor – som inlandsisar och hav – har så betydande egen gravitation att även det påverkar utfallet. Dessutom spelar kontinenternas vattenutbyte med haven – netto av nederbörd och avrinning – en överraskande stor roll.

Vad gäller frågan om rotationshastighet är läget snarlikt. Vi kan visserligen vänta oss att ökad avsmältning kommer att inverka på jordens rotation. Men komplexa processer i jordens inre, i form av växelverkan mellan manteln och den flytande kärnan, har större och en hittills helt överskuggande betydelse.

/Hans-Georg Scherneck, forskare vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor