För barnen är vardagen fest

Ätandet handlar inte bara om kroppslig överlevnad och hälsa – det har även en viktig social funktion i våra liv. Därför har vi velat studera hur barn uppfattar måltiden. Studien är ett samarbete mellan Forskning & Framsteg och Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Frågorna var öppet formulerade, och det stod deltagarna fritt att skriva om vilka måltider de ville. Trots detta skrev praktiskt taget alla barn om familjemåltider och nästan uteslutande gjorde de det i positiva ordalag.

Barn och unga äter i regel med familjemedlemmar. Precis som framkommit i flertalet tidigare studier om barn och ungdomar så är det tydligt att familjemåltiden är barns och ungdomars ideal. Måltiden bidrar till gemenskap. Det är mycket ovanligt att äta ensam, framför tv:n eller att använda en surfplatta när man äter. Det förekom endast i enstaka fall. Stämningen vid måltiderna har mestadels omnämnts i positiva ordalag som bra eller god, trevlig, glad och mysig.

Måltiden fyller en social funktion för familjen, där det ges tillfälle att prata med varandra. Detta är ett särskilt intressant resultat eftersom det med jämna mellanrum ifrågasätts om vi fortfarande äter gemensamma familjemåltider. Denna oro är dock på intet sätt ny. Faktum är att redan en amerikansk studie från 1920-talet vittnade om svårigheten att upprätthålla gemensamma familjemåltider. Forskning visar emellertid att familjer värdesätter familjemåltiden och gör sitt yttersta för att äta tillsammans.

Hur kan då en måltid se ut i Sverige på 2010-talet? Undersökningen kan inte belägga något entydigt mönster av maträtter. Det är en relativt stor spridning mellan livsmedel som fisk, kött och fågel samt vegetarisk mat. Bland de rätter som har serverats nämns pastarätter, vilket man kanske förväntar sig hos barnfamiljer, till exempel köttfärssås och spagetti, makaroner med tillbehör, pastagratäng samt lasagne. Annan mat som vanligen förknippas med barnfamiljer, som hamburgare och tacos, förekommer sällan – och pizza inte alls. Dessutom var hämtmat ovanligt.

Bland de rätter som serveras förekommer även mer traditionell svensk husmanskost, som fisk och potatis, pytt i panna, blodpudding med bacon, gryta på högrev, ugnspannkaka med fläsk eller bacon samt rätter med tillbehör som rotmos och dillstuvad potatis.

Planering, tillagning och servering utförs till största delen av mammorna. Dessa omnämns ungefär dubbelt så ofta som papporna när det gäller arbetet med måltiderna. Flera av berättelserna visar dock på exempel där arbetet med måltiderna fördelas mellan flera familjemedlemmar. I en del beskrivningar deltar barnen i allt från dukning till matlagning. Papporna omnämns också i arbetet med maten, även om papporna inte förekommer lika ofta som mammorna.

Att män ser det som självklart att delta i arbetet med matlagningen har visats i en svensk avhandling från 2016. De män som deltog i intervjuerna som avhandlingen baserades på såg det som naturligt med delat ansvar för det mer vardagliga arbetet med maten. Detta gällde även om arbetet ansågs tråkigt, vilket är ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning, som snarare framhåller att män lagar mat av rent nöje. Historiskt sett är dock det matrelaterade arbetet i hemmet huvudsakligen en kvinnlig domän. Siffror från Statistiska centralbyrån visar också att kvinnor alltjämt utför den största delen av hushållsarbetet i hemmet, även om männen har ökat den tid som de lägger på hushållsarbete som städning och matlagning.

När det gäller barnens beskrivning av den perfekta måltiden, förekommer fika, efterrätt och godis – men vanligast är ändå en specifik, lagad maträtt som är barnens favoriträtt. Bland annat nämns pannkaka, tacos och maträtter av fläskfilé eller oxfilé.

Även när barnen beskriver den perfekta måltiden förekommer vardagliga familjemåltider, men även mer festliga måltider. Det som utmärker de mer ovanliga och festliga måltiderna är beskrivningar av vad som äts. Som tidigare nämnts kan det vara barnens favoriträtt eller så kan det vara buffémat, trerätters-middagar eller andra festmåltider. Vem man äter tillsammans med är också viktigt. I svaren på frågan om den perfekta måltiden nämns gäster, släkt och vänner i högre grad. Men för de flesta av barnen är den perfekta måltiden den som äts med den närmsta familjen.

Något mer som utmärker den perfekta måltiden är platsen där den ska ätas. Måltider hemma är fortfarande mest omnämnt, men mer festliga platser som vardagsrummet, soffan, restaurang eller måltider utomlands finns också beskrivna. Stämningen är viktig för den perfekta måltiden – den ska intas under trevliga former och alla ska vara glada. Det ska vara mysigt och det ska vara mycket prat.

Tidigare forskning har visat att barn anammar den omgivande matkulturen och de situationsbundna formerna för gemenskap kring matbordet, men att de gör det på ett kreativt och aktivt sätt. Detta innebär att matkultur inte ensidigt överförs från den äldre generationen till den yngre, utan att också barnen kan bidra i denna process.

Även denna undersökning kan tolkas på detta sätt. Flera av de svar som barnen har skrivit speglar hur vi som vuxna ser på den vardagliga och festliga måltiden, men barnen delger oss samtidigt sin egen tolkning i sammanhanget. För att ta den festliga måltiden som exempel, så kunde den perfekta måltiden vara en trerätters middag i vänners lag, så som vi vuxna kan förväntas beskriva den. Men det kan likaväl vara att äta tårta, kaka och muffins i mammas och pappas säng, eller att ligga i en hög av godis och bara äta.

Det samlade budskapet från studien är dock att barnens ideal är en måltid som äts tillsammans med familjen: Den vardagliga och vanliga måltiden är en bra måltid.