Ät syrsan med skalet på
Syrsor är näringsrika, kan födas upp på restprodukter från jordbruket – och behöver inte skalas före måltiden. Det framgår av ny, svensk forskning. Odling av syrsor skulle kunna minska näringsbristen i fattiga länder, menar forskarna.
Med hjälp av ett utfodringsförsök med grisar har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur pass näringsrika syrsor är. Tre grupper griskultingar ingick i försöket, varav en fick äta mat bestående av majs, ris och fiskmjöl. De andra två grupperna fick torkade och malda syrsor i stället för fisk i maten. Den ena gruppen fick hela malda syrsor, medan den andra fick skalade och malda syrsor i maten. Syrsorna var av arten Teleogryllus testaceus som finns i Kambodja, där försöket utfördes.
– Huvudsyftet var att utvärdera syrsor som ett potentiellt livsmedel för människor, med grisen som modelldjur. Det här är viktig kunskap för att motverka den undernäring som finns i till exempel Kambodja, där en fjärdedel av befolkningen har energibrist och ungefär 40 procent av barn yngre än fem år kan vara undernärda, säger Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, och en forskarna bakom studien.
De grisar som fick syrsor i maten växte snabbare än de som fick fisk. Det spelade ingen roll om syrsorna var skalade eller inte – ett viktigt resultat enligt forskarna, eftersom skalningen medför att ungefär 40 procent av syrsan går förlorad.
Forskarna har tidigare provat att föda upp syrsor på ogräs och lokala biprodukter från jordbruk och livsmedelsframställning, med gott resultat. Den nya studien bekräftar att syrsor är mycket näringsrika och att de med största sannolikhet även lämpar sig som mat för oss människor, då vår matsmältning liknar grisens. Det har funnits en viss oro för att syrsornas skal kan ge förstoppning, men forskarnas försök visar att det inte stämmer.
– Odling av syrsor kan alltså förse fattiga människor med ett högkvalitativt livsmedel för nästan ingen insats alls.
Insekter betraktas som en delikatess i många delar av Asien och Afrika. De äts vanligtvis hela. Att grisarna i försöket fick malda syrsor beror på att de annars kan sortera ut godbitarna ur maten, vilket skulle kunna påverka resultatet. Dessutom vill forskarna öka acceptansen för syrsor som mat i västvärlden.
– Det troliga är att vi i Europa först kommer att börja äta syrsor i mald form, eftersom många har problem med äckelkänslor annars, säger Anna Jansson.
Studien är publicerad i Journal of insects as food and feed.
Tre testmenyer för grisar
Griskultingar matades med antingen vanlig mat, mat med tillsats av skalade syrsor eller med tillsats av oskalade syrsor. Den sista gruppen växte snabbast.