Antibiotika som avväpnar istället för att döda

När vanliga E. coli-bakterier från tarmfloran förirrar sig till urinvägarna kan de genom anpassning till den nya miljön orsaka urinvägsinfektion.

– Bakterier vill ju växa var de än är och när de kommer till en ny miljö gör de vad de kan för att anpassa sig, konstaterar Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet.

Deras knep för anpassning i urinvägarna är att bygga upp hårliknande strån, pili, som gör att de lättare kan binda till de celler som finns där och därmed infektera dem.

Fredrik Almqvist leder en forskargrupp som arbetar med att skräddarsy substanser som på olika sätt kan hämma bakteriernas infektionsförmåga, virulens. De utgår från ett molekylskelett, kallat 2-pyridon, som de sedan klär med olika funktioner för att försöka stänga av virulensen utan att döda bakterierna. En substans som de har skapat på detta sätt är pilicid. Den klipper effektivt av håren på E. coli så att de inte längre kan infektera urinvägarna.

Umeådoktoranden Martina Kulén har på liknande sätt utvecklat två andra molekyler som bromsar framfarten hos listeria- och klamydiabakterier.

– Vi hindrar alltså bakterierna från att kunna sprida sjukdomen i kroppen, men bakterierna kommer fortfarande att leva. Kroppens eget immunsystem kan då gå in och rensa bort de avväpnade bakterierna, säger hon.

Antibiotikaresistens är ett växande problem i dag. Fördelen med antivirulens-läkemedel, som hämmar infektionsförmågan i stället för att döda, är att de sannolikt utövar mindre selektionstryck på bakterierna att utveckla resistens än vad vanlig antibiotika gör.

– Kan vi använda antivirulens-läkemedel för sjukdomar som inte är akuta, som urinvägsinfektion, klamydia eller listeria, kan vi spara den tunga antibiotikan till blodförgiftning och andra livsfarliga sjukdomar, säger Fredrik Almqvist, vars forskning visat att virulenshämmare också förstärker dagens antibiotika mot vissa bakteriearter som redan blivit resistenta.