Vågar vi äta bär?
För några år sedan kom larmet om att dvärgbandmask upptäckts hos några rävar. Sedan blev det tyst. Kollar man om utbredningen förändras? Ska vi låta våra barn plocka bär?
/Christina Ögren
Bild: Istock
När dvärgbandmask påvisades i Sverige 2011 gjordes en studie som kom fram till att parasiten finns i åtminstone mellersta och södra delarna av landet – men att förekomsten är låg i ett internationellt perspektiv. Åren 2012–2014 gjordes en heltäckande, nationell studie som visade att cirka 0,1 procent av landets rävar var smittade. Denna studie utfördes på ett sådant sätt att den kan användas som en så kallad baslinje. Det innebär att resultaten av framtida studier kan jämföras med baslinjen och ge svar på om förekomsten av parasiten ökar eller om den synes vara konstant, och om den geografiska spridningen förändras. Detta är viktigt eftersom en ökad förekomst kan innebära en ökad risk för människor.
Det är oklart om parasiten funnits här länge utan att upptäckas, eller om den har introducerats nyligen via till exempel infekterade hundar. Framför allt i det senare fallet kan det inte uteslutas att förekomsten kommer att öka. Processen är dock långsam och det tar sannolikt minst 10–15 år innan vi kan veta mer om detta.
Information om det aktuella läget summeras på engelska i den årliga zoonosrapporten Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden, som finns att läsa på Statens veterinärmedicinska anstalts webbsida (http://www.sva.se). Där finns också mer information om dvärgbandmask (sök på Rävens dvärgbandmask).
Livsmedelsverket, som är den myndighet som bedömer risker i livsmedel, avråder inte från att äta vilda bär. Hittills finns inget som pekar på att risken för att bli sjuk ökar om man äter vilda bär.
/Helene Wahlström, epidemiolog och disputerad veterinär, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
