Vad händer med demokratin?

Det stämmer att antalet demokratier i världen inte har ökat under de allra senaste åren. En del länder, som Sverige, har komplett demokrati med fria val, mänskliga rättigheter och en välutvecklad politisk kultur, medan tre gånger så många länder är demokratier med brister. I dessa länder finns ofta ett lågt politiskt engagemang och en underutvecklad politisk kultur. Just USA definieras numera som en demokrati med brister, där bakgrunden till bedömningen är att amerikanerna har mindre tillit till den politiska styrningen och dess representanter.

Ungefär hälften av världens länder är inte demokratier, trots att många medborgare visar stöd för att få leva i en demokrati. En vanlig förklaring till denna motsättning är att den politiska eliten inte tar hänsyn till vad medborgarna önskar. En annan förklaring är att människor som är negativt inställda till invandring och globalisering och som stödjer nationalism tenderar att ha låg tillit till politiker och samhälleliga institutioner. De tenderar att välja auktoritära ledare och rösta på partier som anser att människor ska behandlas olika, till exempel beroende på etnicitet. Forskning visar att personlighetsaspekter med så kallad social dominansorientering och tilltro till auktoriteter (authoritarianism) kan ligga bakom dessa partisympatier. Tyvärr saknas svensk litteratur på området, men på engelska finns mycket att läsa. För en snabb överblick föreslår jag en sökning på nätet på begrepp som social dominance orientation, right-wing authoritarianism och trust. Engelskspråkiga Wikipedia är i detta fall ganska okej och kan vara en bra startpunkt.

 /Maria Sandgren, forskare i politisk psykologi, Södertörns högskola