En dag kanske vi kan fånga en sol

Vad gör dig lycklig? Det beror förstås på en massa olika faktorer. Ett jämställt förhållande är en nyckel, enligt ny forskning. I familjer där parterna delar på vardagslivets utmaningar och uppgifter men också fördelar ansvar och friheter upplever båda parter större lycka. Det faktum att nordiska länder hamnar högt i lyckorankningen beror på att vi lever relativt jämställt. Men att även pengar och gener spelar in framgår tydligt av den senaste lyckoforskningen, som vi skriver om på sid 44.

I början av juni läser jag i en tidning att den varma månaden maj har gjort många gott, men också skapat stress och oro över att det snart kommer att vara över. Vi har drabbats av solstress – vi vill ha mer! Det är svårt att vara nöjd i stunden, att vara tacksam för det man har. Kanske är det en del av att vara människa. För om vi vore nöjda, om vi inte oroade oss för morgondagen, om vi inte hade en nästan obetvinglig lust att ta oss över nästa berg, då skulle vi ju inte ha kommit hit, där vi är i dag. I en värld vars möjligheter ligger öppna för oändligt många fler människor än någonsin tidigare.

Men att vi inte kan stilla oss, att vi inte kan vara nöjda är ju också till vår nackdel. Kanske vill man drista sig till att kalla det för en förbannelse, när man känner till hur vi överutnyttjar jordens resurser och bedriver rovdrift på miljön för chansen att komma vidare, att få det ännu bättre. Men jag tror att vi är bättre än förbannade. Att vi kommer att hitta en väg framåt som är smart för planeten och framtida generationer. För på samma sätt som människor kan uppfinna det som inte är bra på sikt måste vi ju kunna tänka ut det som verkligen är bra.

I det här numret skriver vi om plasten som vi slänger och hur vi ännu inte förmår att ta hand om denna värdefulla resurs. Men vi skriver också om dem som ägnar sin forskning och gärning åt att hitta en lösning på just de problemen, de som i laboratorier och i fält varje dag söker lösningar som gör vår framåtrörelse lite mindre fatal.

I det här numret kan ni också läsa om forskarna som letar efter stjärnor som tycks ha försvunnit på ett plötsligt och oväntat sätt. Kanske kan dessa försvinnanden ge oss nya kunskaper om hittills okänd fysik. Eller är det så, som en teori föreslår, att dessa försvinnanden beror på att civilisationer, långt mer avancerade än vår, har tagit stjärnan i besittning? Kanske kommer vi människor en dag att kunna ge oss ut och helt enkelt fånga in en sol att använda. Idéerna om detta föddes av fysikern Freeman Dyson på 1960-talet. Det är omöjligt att veta vad man ska tänka och känna inför en sådan utveckling, tänker jag . Vilka möjligheter! Men kan vi överblicka konsekvenserna och kan vi sätta stopp om det drabbar någon annan? Kan vi någonsin vara säkra på vad som är rätt?

Jag blir än en gång påmind om hur lite jag förmodligen vet om mig själv när jag läser reportaget om beslutsblindhet, där forskare i experiment visar hur lätt det är att manipulera vad vi tror att vi tycker. Gång på gång har de visat att människor ofta bara tror sig veta vad och varför de tycker att A är mer rätt än B.

Och till sist frågar vi oss: Vad gör hannar för nytta? Vi får möta marmorkräftan, som valt bort just hannar.