Så blir du lycklig

Det här är en artikel från 2018.

I 2018 års upplaga av World happiness report ligger de nordiska länderna i topp vad gäller lycka. Det finns många tänkbara orsaker till detta – ekonomi, trygghet, välfärd och så vidare. Men enligt ny forskning bidrar även det relativt jämställda familjelivet till lyckan i Norden. Det framgår av en artikel som nyligen har publicerats i tidskriften Societies.

– Strävan efter ökad jämställdhet påverkar helt klart vår lycka och vårt välbefinnande, säger Mikael Nordenmark, som är sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund och författare till artikeln.

– Generellt är man lyckligare i länder som är mer jämställda, eftersom hur nöjd man är med familjelivet påverkar lyckan mer än arbetslivet, fortsätter han.

Han har analyserat data från 22 länder i International social survey program. Framför allt har analysen gällt hur familjeliv, arbetsliv och könsroller påverkar lyckan. Eftersom vi tillbringar en stor del av våra liv på arbetet eller med familjen borde dessa två sfärer påverka lyckan, resonerade han.

– Vi har en annan arbetsuppdelning i de nordiska länderna, där män är mer närvarande i familjelivet än i de flesta andra länder, säger Mikael Nordenmark. Detta ledde till frågan om hur livstillfredsställelsen eller lyckan påverkas.

I övriga Europa var sambandet svagare mellan hur tillfredsställd man var i familjelivet och den allmänna lyckoupplevelsen. Det gällde framför allt männen. Dessutom visade sig kvinnorna i mindre jämställda länder vara mindre nöjda med livet.

– Här i Sverige och i våra grannländer fanns ingen sådan skillnad mellan kvinnor och män; här är trivseln i familjen lika viktig för män som för kvinnor för det allmänna välbefinnandet, säger Mikael Nordenmark.

Han menar att orsaken är att männen här har en starkare förankring i familjen. Männen har i regel investerat mer känslor i relationerna med partner och barn.

– Det verkar ge större mening i mäns liv i Norden än i övriga Europa. Och det gör oss av allt att döma lyckligare, säger Mikael Nordenmark.

– Jag gissar att det här är något relativt nytt. Jämfört med äldre män förr, så innebar pensioneringen ofta en kris. De hade en stark förankring i arbetet – men inte i familjen. Betydelsen av familjen har växt sig starkare över tid.

Allt är en konsekvens av ökad jämställdhet.

– Vi är inte helt jämställda, men långt mer än i många andra länder, säger Mikael Nordenmark.

Jämställdheten är mest utbredd bland yngre välutbildade män i storstäderna. De investerar mer i familjelivet – som av allt att döma ökar i betydelse. Det har vi skrivit om tidigare (se Familjens återkomst, F&F 1/17) – att skilsmässorna har minskat framför allt i medelklassen i Sverige och Norden, där också jämställdheten har ökat snabbt, ett koncept som alltså verkar gynna lyckan.

– Tendensen är att allt fler män blir alltmer familjeorienterade, vilket tyder på fortsatt ökad lycka, säger Mikael Nordenmark. Troligen kommer övriga Europa att följa efter och kanske komma i fatt. Men det kommer att ta sin lilla tid.

Lyckoforskning har visat att det ofta – inte alltid – finns tillvänjningseffekter när det gäller både lycka och olycka. Vi anpassar oss alltså efter nya omständigheter (se diagram nedan). Det berättar Filip Fors, forskare i sociologi och lyckoforskare vid Umeå universitet.

– Det kan handla om giftermål, en anhörigs bortgång och liknande. Man vänjer sig, säger han.

Trots tillvänjningseffekten påpekar han att många faktorer har betydelse, till exempel personlighetsdrag som hur utåtriktad eller emotionellt stabil man är.

– Vi har på senare tid sett att det finns en oväntat stark koppling mellan ekonomisk rikedom och lycka, säger Filip Fors. Även i rika länder är rika människor lyckligare.

Tidigare trodde man att det fanns en brytpunkt tidigt på inkomstskalan, både mellan och inom länder, där ökad rikedom inte ledde till ökad lycka. Men om en sådan brytpunkt finns, så ligger den relativt högt upp på inkomstskalan. Även den som tjänar över genomsnittet tycks alltså bli lite lyckligare av att tjäna ännu mer pengar. För dem som har riktigt höga inkomster finns det dock för lite data för att säga något säkert än så länge, förklarar Filip Fors.

När det gäller relationer är socialt stöd från vänner och familj det som har starkast koppling till lycka.

– Att sakna en partner har ett svagare samband. Så det sociala nätverket är allra viktigast för lyckan, säger Filip Fors.

Han tillägger att det finns könsskillnader, även om de inte är så stora.

– I så gott som alla länder upplever kvinnor mer oro och stress, och det minskar lyckan något. Det finns inga entydiga förklaringar; det kan vara biologiska skillnader eller inlärda könsroller, vi vet inte.

Martin Berlin, som är författare till den nya rapporten ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” (SNS analys nr 46) och forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, påpekar att det inte är helt enkelt att göra internationella lyckostudier:

– Jämförelser mellan länder kan vara knepiga på grund av hur språkliga och kulturella faktorer kan påverka frågorna om lycka. Data i ett land och till exempel över tid är i regel mer robusta.

Han menar att idealet rent vetenskapligt är att ha en panel där man kan följa samma personer över tid.

– Inkomst är en ganska viktig faktor för lycka. Det är en ren myt att fattiga länder skulle vara lyckliga, säger Martin Berlin.

– Även inom ett land finns det ett positivt samband mellan inkomst och livstillfredsställelse, men sambandet är inte lika tydligt som när man jämför länder emellan.

Också Martin Berlin betonar att det finns många individspecifika faktorer som påverkar lyckan. Hur man förhåller sig till livet i stort påverkar mer än man kan tro.

– Man ska komma ihåg att flera studier visar att uppåt 50 procent av lyckonivån kan förklaras av genetiska faktorer, säger Mikael Nordenmark. Om man tänker på folk man känner så finns det ju de som på nåt vis alltid är glada oavsett vad de är med om, medan andra alltid är bekymrade och oroliga. Så detta verkar ju faktiskt rimligt.

1. Vad gör dig lycklig?
2. En ny studie visar att jämställdhet spelar en viktig roll för vår upplevelse av lycka – är det något du märker i ditt liv?

33 år, Helsingborg, studerande:

1. Familjen gör mig lycklig. Vi har förlorat två barn på ett år och då förstår man verkligen hur viktig familjen är.

2. Min partner är fostrad in i en mansroll som vi gemensamt har fått jobba med för att ändra på. Jag är verkligen ingen bullmamma och för att vår relation ska fungera och jag ska trivas krävs det jämställdhet.

26 år, Stockholm, IT-konsult:

1. Familjen och vänner gör mig lycklig. Jag tycker om att ge och få kärlek.

2. Jag kommer från ett patriarkalt samhälle, jag är från Sudan. Jag ser tydligt att människor här i Sverige verkar lyckligare, det är ett jämnare värde mellan män och kvinnor.

20 år, Nyköping, personlig assistent:

1. Mitt nya jobb och min sambo gör mig lycklig. Jag har det ganska bra och är lycklig för det.

2. På mitt förra jobb hade en manlig kollega med sämre meriter än jag 40 kronor mer i timmen, det var ohållbart, så jag sa upp mig.

70 år, Lidingö, pensionerad tandhygienist:

1. Att vara i harmoni med sig själv och sina nära. När omgivningen är lycklig. Och när barnbarnen säger ”mormor, jag älskar dig”.

2. Att vara på en jämn intellektuell nivå tror jag gör det lättare att förstå varandra, vilket ger mindre gnissel i en relation.

71 år, Västerhaninge, pensionär, taxichaufför och dykare:

1. Det är mycket som gör mig lycklig – att få åka ner till stugan, spela lite golf eller möta likasinnade. Sammanfattningsvis, när jag får sköta mig själv och själv bestämma.

2. Svår fråga, jag har aldrig tänkt på det så. Jag har länge varit verksam inom idrott och dykning, men jag upplever aldrig att vi där gjort skillnad på män och kvinnor.

29 år, Berlin, kommunikatör på bokförlag:

1. Att inte tänka på vad som händer härnäst, det gör mig lycklig.

2. Ju mindre skillnad mellan rik och fattig, man och kvinna desto bättre. Ojämlikhet skapar spänningar. Utan den är det bättre för alla.

55 år, Riga, städare:

1. När jag kan göra det jag vill och är nöjd med det jag gör, då är jag lycklig. Det handlar främst om att få uttrycka mig själv genom mina hobbyer och genom att sjunga. I dag var jag lycklig när vi firade 100-årsjubileet av baltstaternas tillkomst på Skansen i Stockholm.

2. Jag tycker att studien verkar rimlig. Min erfarenhet av det är på ett större plan – jämställdhet mellan länder. När Lettland blev fritt från Ryssland öppnades en mängd dörrar till lycka som varit stängda under ockupationen av vårt land.