Sätt fart på lusten – så funkar hjärnan när vi blir kåta

– Jag såg på henne och kände ojojoj. Hon var så sjukt vacker och sexig. Men jag var inte sugen på sex, säger Anna.

Framför henne sitter den nya flickvännen. Huvudet vill ligga, men kroppen säger nej. Anna som alltid tyckt om sex, både med sig själv och andra. Hon börjar ifrågasätta allt: Tycker hon verkligen om kvinnor? Är hon över huvud taget en sexuell varelse? Frustrationen river i kroppen. Hon vill ju vara nära sin partner.

– Jag kände mig otillräcklig. Jag befann mig också i många sammanhang där folk pratade om sex hela tiden. Man skulle ha mycket sex, det skulle vara kul och bara funka.

Hennes partner lyssnar och stöttar. Är noga med att Anna inte gör något mot sin vilja för att hon känner sig pressad.

Lusten försvann för första gången några år tidigare, i samband med en depression. Intresset sjönk för det mesta i livet. Hon levde vid den tiden som singel och kände sig varken sexuell eller attraktiv. Läkaren skrev ut antidepressiv medicin och Anna mådde bättre. Ibland kom kåtheten tillbaka och hon letade efter mönster, om det var något särskilt som fick henne att tända till, men hittade inget. Så började hon dejta och äta p-piller. Då försvann lusten helt igen.

Vad som orsakar hyposexualitet, låg lust, hos människor är dåligt utrett. Det säger Christoffer Rahm, chefsöverläkare vid Psykiatri södra Stockholm och forskare vid Anova, ett akademiskt specialistcentrum inom andrologi, sexualmedicin och transmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Vi har ingen tydlig teoretisk modell för vad det beror på. De vanliga förklaringarna är psykologiska, att det hänger samman med hur relationen ser ut eller hur personen mår och ser på sig själv. Men för vissa kan det handla om påverkan på hjärnan, till exempel av alkohol, sjukdom eller läkemedel, säger han.

Enligt en teori är hjärnans broms, det inhibitoriska systemet, överaktivt vid hyposexualitet. Särskilt serotonin och den hämmande signalsubstansen GABA är intressanta. Sexlusten minskar ofta av antidepressiva läkemedel, som ökar serotoninhalten, och när vi dricker mycket alkohol, vilket får hjärnan att bland annat stimulera GABA-systemet. Brist på testosteron kan också minska lusten hos både män och kvinnor. Christoffer Rahm berättar att hyposexualitet är vanligare bland kvinnor, 20–30 procent är drabbade, beroende på vilken studie du tittar på.

Han liknar hjärnan vid kroppens orkesterdike där sinnesintryck samspelar med tankar, känslor och personlighet. Vissa delar av hjärnan har en tydlig koppling till sex. Den sjöhästformade hippocampus, spindeln i nätet för våra minnesfunktioner, kan få korn på ett hett minne. Det räcker med en lukt, smak eller beröring. Kanske är det hypotalamus, som koordinerar hormoner och drifter, som har gått igång. De väcker i sin tur amygdala, som vänder uppmärksamheten mot saker som är potentiellt hotfulla eller överraskande.

När vi får sexuella intryck sänder hjärnan ut signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Vi känner oss mer vakna, närvarande och motiverade. Det aktiverar det autonoma nervsystemet som får fart på kroppen, blodgenomströmningen i könsorganen ökar, och vi blir våta eller får erektion.

Nu är också prefrontala cortex i främre delen av pannloben på tårna. Särskilt den äldre delen, orbitala cortex, som integrerar alla olika perspektiv och bedömer dem: ligga eller inte ligga?

– Om amygdala och det limbiska systemets primitiva delar börjar pulsera minskar prefrontala cortex förmåga att hämma impulser och prioritera långsiktiga mål – i stället tänker vi mer kortsiktigt och premierar belöningen.

Precis före orgasmen avtar dopaminet och adrenalinet. I stället frigörs opioidpeptider i hjärnstammen, som får oss att slappna av och njuta.

Enligt Christoffer Rahm har det länge funnits forskning om hyposexualitet, låg sexlust. Den liknande termen hypersexuell störning, där sexlusten tvärtom är problematiskt stark, är däremot ganska outforskad. Här har avancerade genetiska undersökningar och hjärnavbildningsstudier på senare tid skapat nya möjligheter.

– Tidigare har forskarna haft svårt att placera in sexualiteten i neurovetenskapen. Är det en tanke, en känsla eller vad? Men nu kan vi börja förstå mer av sexualitetens neurologiska bas.

Att forskarna förstår mer om hjärnans motivations- och belöningssystem väcker frågor om hur det hänger ihop med hypersexuell störning, som Christoffer Rahm liknar vid ett missbruksliknande beteende. En pågående studie vid Anova visar att det kan finnas en genetiskt betingad förhöjd stressnivå hos de här personerna, samtidigt som de har en benägenhet att dämpa stress och ångest med sexuell aktivitet. Centret har tagit fram en psykoterapi som har visat sig hjälpa bra. Patienten får lära sig hantera stress och ångest samt reflektera över hur hen vill leva sitt liv.

Anova erbjuder individuell terapi, samt par- och gruppterapi för personer som lider av för låg, för hög eller oönskad lust. Patienten utbildas till exempel i vad sexualitet är och hur den fungerar samt får utforska hur normerna kring sex ser ut och vad hen själv vill. Det kan också handla om att justera läkemedelsbehandlingar för andra sjukdomar för att förbättra sexualiteten.

Anna sökte aldrig hjälp för sin låga lust. Men låg sexlust är ett av de vanligaste sexuella problemen, det visar forskare i boken Principles and practice of sex therapy (Guilford Publications 2014) som har sammanfattat fältet.

– Jag tror att det delvis beror på normerna kring hur vi ska känna lust i långvariga relationer, säger sexologen Leigh Norén.

Låg sexlust är det problem som hälften av de patienter som kommer till hennes klinik har. Väntetiden är sex månader och därför har hon startat en onlinekurs om låg lust. Där har hon sammanfattat viktiga delar från sitt arbete på kliniken.

Hon utgår från modellen dual control model of sexual response. Den lanserades år 2000 av Erick Janssen, professor vid The institute for family and sexuality studies vid University of Leuven, och läkaren John Bancroft. Modellen utgår från hjärnans hämmande och eggande system, som liknas vid att gasa och bromsa i sexuella situationer.

– Vi måste lätta på bromsen för att kunna gasa och köra. Ofta gasar och bromsar vi samtidigt, och fattar inte varför det inte funkar. Men är du stressad eller känner dig oattraktiv så har inte de där sexiga underkläderna eller nya ställningarna effekt.

I likhet med terapin på Anova använder Leigh Norén utbildning och konkreta övningar. En vanlig myt är till exempel att det är något allvarligt fel på relationen om parterna behöver jobba för att hålla elden vid liv. Det kan leda till att sex blir ångestladdat. 

Tillsammans med Leigh Norén får patienten undersöka vad som bromsar kåtheten. Övningarna går bland annat ut på att lära sig hantera negativa tankar och känslor samt att vara närvarande i nuet. Ett klassiskt sexologiskt inslag är sexförbud för att minska pressen. Det kan handla om att inte ha sex över huvud taget under en period eller att ta bort vissa bitar – penetrationssex är till exempel en vanlig källa till stress. Nästa steg är att utforska sin egen sexualitet. Många av Leigh Noréns patienter, särskilt kvinnor, vet inte ens vad de tycker om.

– Det är också viktigt att veta att du inte behöver göra något åt din låga sexlust. Sexlusten varierar även över tid och det är helt okej att bara låta den vara. Men om du vill känna mer lust finns det mycket att göra, säger Leigh Norén.

För Anna återvände sexlusten lika plötsligt som den försvann. Hon vet inte exakt vad det berodde på, men noterar att lusten kom tillbaka som över en natt när hon slutade med p-piller. En studie från Karolinska institutet 2016 visar på en koppling mellan att använda p-piller och minskad sexlust.

– En dag var jag bara jättekåt. Det var jävligt skönt – jag kände mig som mig själv igen, säger hon.

Nu har det gått ett år sedan lustens återkomst. Den håller i sig, men Anna får påminna sig om att det är okej att inte alltid vara kåt. Om hon någon gång inte är sugen kommer rädslan att kåtheten är borta igen.

– Jag är glad att lusten är tillbaka och att den är på topp. Det var jobbigt när den var borta. Det var lätt att tänka att det var något fel på en, säger Anna.

Jennie Aquilonius är frilansjournalist. Anna heter egentligen något annat.

F&F 9/18 Hjärnan ges ut i samarbete med Modern Psykologi.