Betala för att bevara viktig natur
Avskogning i Brasilien har väckt stor internationell oro. Amazonas framtid avgörs nationellt trots att skogen här spelar en nyckelroll för hela världens klimat och artrikedom. Detta är ett exempel på hur internationella mål om biologisk mångfald blir tandlösa utan ekonomisk styrning, enligt Nils Droste, lektor i politisk teori vid Lunds universitet.
Bild: Istock
Tillsammans med forskare från Brasilien, Tyskland och USA har Nils Droste tagit fram en modell för hur rika länder skulle kunna bidra till bevarande av natur utan att lägga sig i andra länders självbestämmande. En grundprincip är att regioner ska få ersättning i förhållande till hur stor andel skyddad mark de har, och ju starkare skydd desto mer betalt.
− Sedan får de lokala myndigheterna avgöra hur pengarna används bäst. Kanske går de till att förbättra skolorna, det spelar ingen roll, på det här sättet blir skyddad natur ekonomiskt värdefull för dem som beslutar om den, säger Nils Droste.
Ett liknande system används av Brasiliens delstater sedan 1991 för att fördela resurser inom landet, men den nya studien som publicerats i tidskriften Conservation letters handlar om hur detta skulle kunna tillämpas globalt.
Skulle ett sådant system ha kunnat hjälpa till att stoppa bränderna i Amazonas, som Brasiliens president har nekat internationell hjälp till?
− Nej, bränder kräver akuta insatser, men modellen som vi föreslår skulle långsiktigt förändra grunden för naturskydd. Att bränna skog för att få jordbruksmark skulle inte bli lönsamt, inte ens kortsiktigt.
Läs artikeln Designing a global mechanism for intergovernmental biodiversity financing
