Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

1 | Varför har du skrivit denna bok?

– Därför att dna-forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Ett av flera områden som berörts av detta är indoeuropéernas omdebatterade migrationer. En annan anledning är att frågan om kopplingen mellan indoeuropeisk religion och äldre skandinavisk religion har fascinerat mig under hela mitt forskarliv. Jag har sysslat med detta sedan 1980-talet.

2 | Är forskning om indoeuropéer politiskt känslig?

– Ja, den har i alla fall varit det. Historien om de indoeuropeiska folken i Centralasien var från början en språkhistorisk upptäckt från 1800-talet, som sedan under 1900-talet fick en del rasbiologiska inslag. Och där dök begreppet arier upp, vilket de tidiga indoeuropéerna kallades i Indien och Iran. Detta kopplades sedan ihop med germaner i tysk forskning under nazismen. Så där gick det snett.

3 | Men nu finns ett nytt intresse?

– Ja, inom arkeologin har den tidigare skepsisen nu släppt, då vi nu tack vare dna-tekniken kunnat se att det skett omfattande migrationer för flera tusen år sedan. Det är nu fullt rimligt att detta faktiskt handlar om indoeuropéernas folkvandringar.

4 | Du skriver även om ett ökat intresse för religion bland arkeologer. Varför är det så?

– Det finns nog ett ökat intresse för religion över lag i samhället – och vi ser i dag att religion inte är på väg att försvinna. Religion kan nog inte längre bortförklaras som uttryck för någonting annat. Så nu är religiösa tolkningar mer accepterade inom arkeologin. Och arkeologi är på många sätt en tolkande vetenskap.

5 | Du är mycket kritisk mot den postmoderna arkeologin i boken. Varför?

– Ja, det har jag alltid varit. Det finns många avarter inom detta – det har sagts att det inte funnits några sanningar och att all arkeologi ligger i betraktarens öga och så vidare. För mig är arkeologi sökande efter fakta och att utgå ifrån fynden.

6 | Vilken är den viktigaste lärdomen i din bok?

– Att man kan se en stor kontinuitet från bronsåldern till den fornnordiska religionen. Kärnan i dessa trosuppfattningar är mycket tydlig – och sannolikt koppad till de indoeuropeiska rötterna.

7 | Vilken är den största missuppfattningen om indoeuropéerna?

– Att man har avfärdat indoeuropéerna som en myt. Många trodde sig bevisa att de inte hade funnits. Men så är det inte.

8 | Varför händer så mycket inom arkeologin nu?

– Arkeologin är ett ämne som lever i takt med tiden. Och arkeologiska fynd tenderar att bli slagträn i många debatter i dag. Det tycker jag är lite bekymmersamt. Men just nu så berikar flera naturvetenskapliga metoder arkeologin – och det är enbart positivt. Det sker oerhört mycket, så vi kommer lära oss mycket mer framöver. Det är jag övertygad om.

Av Henrik Höjer