Hotar tidsomställningar hälsan?

Svar: Omställningen till och från sommartid är problematisk därför att den drabbar hela befolkningen – i vissa studier på populationsnivå har omställningen till exempel kopplats till något fler bilolyckor och hjärtinfarkter. Omställningen till sommartid motsvarar en resa i östlig riktning, då man måste gå upp tidigare. En sådan tidsomställning är mer besvärlig då vår dygnsrytm enklare anpassar sig till en senare snarare än tidigare sömn än vi är vana vid.

Påtagliga hälsoproblem, jetlag, kan uppstå vid en snabb omställning motsvarande minst två tidszoner. Till besvären vid jetlag hör bland annat trötthet, sömnsvårigheter och mag-tarmbesvär. Dessa besvär är ofta övergående, då längre flygresor för de flesta är enskilda händelser. Men många anställda inom exempelvis vård- och flygbranscherna utsätts för dessa fenomen på kronisk basis, med veckovis stora tidsomställningar, ofta motsvarande åtta tidszoner eller ännu mer. Sådant skiftarbete ger till exempel en akut försämring av reaktionsförmågan och ämnesomsättningen. På sikt ökar skiftarbete även risken för bland annat fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och försämrad hjärnhälsa. Vissa sjukdomsrisker tycks kunna motverkas, till exempel med tillräcklig återhämtning mellan tidsförskjutna arbetspass.

Varje vecka utsätter sig många därtill för en tidsomställning motsvarande en eller flera tidszoner, genom att gå upp och lägga sig på olika tider på helg och vardag. Detta benämns social jetlag och har också kopplats till en ökad risk för bland annat fetma och typ 2-diabetes.

/Jonathan Cedernaes, läkare och forskare i neurovetenskap med fokus på störd dygnsrytm, Uppsala universitet