Ett sätt att styra tanken

Tänk på en apa. Tänk nu på en frukt. Tänkte du på en banan? Då har jag lyckats använda priming på dig. När vi tänker på ett begrepp (”apa”) så aktiveras inte bara våra tankar om detta begrepp, utan också närliggande begrepp i vårt minne (”banan”). Priming innebär med andra ord att man aktiverar begrepp i minnet, där begreppen är ordnade som associationskedjor. Ett aktiverat begrepp kan därför påverka hur vi tolkar ny information, och därmed riktningen på tankarna.

Vilket begrepp som aktiveras beror på hur ofta begreppsparen associerats med varandra. Ju fler gånger paren förekommer tillsammans, desto starkare association utvecklas mellan dem (så kallad klassisk betingning).

Priming med ord kallas semantisk priming. När man försöker påverka beteende kallas det beteendepriming (eller social priming). Beteendepriming har använts för att försöka förbättra studenters resultat genom att aktivera positiva stereotyper. I ”professor priming”-studien som publicerades 1998 fick de som tänkte på en typisk professor bättre provresultat. Problemet är att forskning om beteendepriming har varit dåligt genomförd. När studien återupprepades 2018 hittades inga skillnader mellan studenter som fått primingen ”professor” jämfört med ”huligan”.

Primingeffekter är sällan långvariga, och det är svårt att påverka beteende. Mottagarna för primingförsök kommer heller inte att göra något de inte vill (tro mig, reklambranschen har redan försökt!). Priming påverkar alltså våra tankar, men det är tveksamt om det påverkar vårt beteende.

/Peter M. Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, medförfattare till boken Påverkan och manipulation (2013).