Männen i skuggan av mannen
Världens mäktigaste människor är män. Men för genomsnittsmannen ser det annorlunda ut. Ett nytt jämställdhetsindex visar att män är förlorare i fler samhällen än de är vinnare.
Det här är en artikel från 2019.
Män är diskriminerade i fler samhällen i världen än kvinnor. Män får till exempel ofta hårdare straff än kvinnor för samma brott. I många länder tvingas män till värnplikt, och en kraftig majoritet av världens hemlösa är män. Män dör långt oftare i arbetsplatsolyckor och begår självmord i större omfattning än kvinnor i de flesta länder.
Detta framgår av ett nytt jämställdhetsindex som heter Basic index of gender inequality (BIGI). Det har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one. Indexet bygger främst på utbildningsmöjligheter, hälsofaktorer och livstillfredsställelse – vilket innebär att det fokuserar på mycket breda faktorer som påverkar livet i stort för stora grupper människor.
Indexet täcker in 134 länder där det bor 6,8 miljarder människor, och är därmed snudd på globalt. Sammanställningen visar att i 70 procent av länderna är män diskriminerade.
– Tidigare jämställdhetsindex har ofta haft fokus på kvinnoområden och inte på saker som berör många män, till exempel vilka som sitter i fängelse, säger Gijsbert Stoet.
Han är professor i psykologi vid University of Essex i Storbritannien och en av forskarna bakom jämställdhetsindexet BIGI och huvudförfattare till artikeln i Plos one.
Gijsbert Stoet menar att många blandar ihop en liten grupp av extremt framgångsrika män med genomsnittsmannen – som för övrigt har få fördelar av att andra män är framgångsrika. Snarare är det tvärtom, eftersom män konkurrerar med varandra.
Som exempel på detta framhåller han polygami, månggifte, där i regel vissa män kan ha flera fruar. Polygami är tillåtet i nästan hälften av världens alla länder och får som konsekvens att en mängd män utesluts från möjligheten till äktenskap och föräldraskap. Ett sådant system gör vissa män till vinnare och andra till förlorare. Systemet påverkar alltså män mer olika än det påverkar kvinnor. Och att det finns tydligare vinnare och förlorare inom gruppen män än det finns inom gruppen kvinnor är något återkommande. De ekonomiska klyftorna är till exempel mycket större bland män än bland kvinnor i de flesta samhällen.
Detta är något återkommande – mäns större variation och olika utfall. Män är dessutom mer utsatta för mord och misshandel än kvinnor.
– Vi tycker dock i regel mer synd om kvinnor när de drabbas, kanske av evolutionära skäl, säger Gijsbert Stoet.
– Vi har lärt oss att ta hand om gravida och ammande kvinnor, för de garanterar gruppens långsiktiga överlevnad. För män är det en annan sak – en enda frisk man kan göra massor av kvinnor gravida, så det behövs inte så många män. Män kan lättare offras – de kan tvingas ut i krig och göra andra riskfyllda saker. Så har det fungerat i tusentals år. Män arbetar i gruvor, på byggen, med sanering, de är soldater, brandmän och sjömän. Och än i dag är det nästan bara män som dör i arbetsplatsolyckor. Kvinnor står inte i kö för att få denna typ av jobb, säger han.
Män är också kraftigt överrepresenterade i världens alla fängelser. I många länder har män dessutom högre pensionsålder än kvinnor, och i de länder som har samma pensionsålder för män och kvinnor har män i regel kortare tid att se fram emot som pensionärer på grund av en kortare medellivslängd.
I så gott som alla länder som forskarna har undersökt har kvinnor ett längre friskt liv än män.
Ett svenskt exempel är förtida dödlighet, det vill säga dödligheten mellan 15 och 64 år. Det är den period i livet som människor generellt är friskast. I detta åldersspann dör fler än 200 män per 100 000 invånare, enligt Folkhälsomyndigheten. För kvinnor handlar det om drygt 130 per 100 000 invånare. Och även om dessa siffror sakta sjunker inom båda könen så är gapet mellan män och kvinnor stabilt.
– En del undersöker kvinnors representation i politiken som ett mått på jämställdhet, säger Gijsbert Stoet. Det är inte oviktigt, men det berör inte genomsnittsmänniskan på samma sätt som hälsa. Det är bara en liten del av befolkningen som vill bli politiker – och massor av människor går inte ens och röstar.
– En annan sak som ofta lyfts fram är att det finns ett antal mycket rika och mäktiga män, fortsätter han. Det är sant. Men dessa män är extremt få, och deras liv är irrelevanta för den stora majoriteten män.
Gijsbert Stoet påpekar att det nästan bara är män som är hemlösa och lever på gatan, och att arbetslösa och fattiga män i stora delar av världen har mycket svårt att bilda familj, mycket svårare än kvinnor i samma situation.
– De fattiga männen kan glömma att hitta en kvinna som vill leva med dem, säger Gijsbert Stoet.
Även historiskt menar han att det inte varit självklart att männen varit vinnare. Återigen handlar det om vissa grupper av män som har haft stora fördelar, medan andra haft det långt sämre.
– Titta på Europa för drygt 100 år sedan, säger Gijsbert Stoet. Kvinnorna kämpade – med all rätt – för att få rösträtt. Men samtidigt skickades miljontals unga män till en fasansfull död i skyttegravarna. Vad är värst? Att inte få rösta eller att tvingas bli kanonmat?
Mäns livsvillkor skiljer sig alltså mer åt sinsemellan jämfört med kvinnors, vars villkor inte visar lika stor variation. Och även rent biologiskt finns könsskillnader av likartad karaktär, det vill säga att män har en större variation och är statistiskt sett mer olika varandra än kvinnor.
I en norsk studie som kom för några år sedan undersöktes bland annat 13-åringars resultat i 60-meterslopp. Den långsammaste 13-åringen i studien är en pojke. Den snabbaste är också en pojke. Flickornas resultat låg mer samlade i mitten. Och bland vuxna personer i Norge är män både kortast och längst – mäns kroppslängd uppvisar långt mer variation än kvinnors kroppslängd. Samma mönster gäller vikt bland vuxna personer.
Män är dessutom mer varierade på fler områden än så. Vad gäller födelsevikt är pojkar något tyngre än flickor i genomsnitt – men nyfödda pojkar varierar i vikt långt mer än nyfödda flickor. Att detta mönster går igen i många både biologiska och sociala sammanhang visar bland annat Anne-Catherine Lehres forskning.
– Den större variationen bland männen ser man genom hela livet, från födsel till studieresultat och åldrande. Så jag tror att detta är något biologiskt och medfött, säger Anne-Catherine Lehre, som har varit forskare vid Oslo universitet, där hon nu arbetar med forskningsanalys.
– Sedan spelar förstås även miljön roll för våra liv i stort. Men många studier om könsskillnader har fokuserat på eventuella skillnader i medelvärde, medan jag i stället har analyserat variation – och där är könsskillnaderna stora och genomgående.
– Man kan även se detta på IQ-resultat, där kvinnor tenderar att ligga mer i mitten, medan män finns högst upp och längst ned, fortsätter hon.
Anne-Catherine Lehre har i sin forskning visat att detta mönster även går igen i ett antal blodvärden, där män har mer varierade värden. Det var bara i BMI som kvinnor varierade mer än män.
– På samma sätt kan man se att män sprider ut sig inom fler yrken. De finns både i högstatus- och lågstatusyrken, medan kvinnor samlas inom färre yrken.
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och aktuell med boken Hon, han och hjärnan (Natur & Kultur 2018), har också tittat närmare på frågan om variationen bland män och kvinnor.
– Fördelningen av ett antal neurokognitiva funktioner är bredare bland män än bland kvinnor, det är ett empiriskt faktum, säger han.
Markus Heilig berättar att män presterar något bättre på matematiska tester än kvinnor, om vi talar om medelvärden. Men för de 95 procenten i mitten av fördelningen spelar könet ingen roll för prestationen på individuell nivå.
– Om man däremot tittar på extremerna så ser man helt andra mönster, säger han. Inom den tusendel som är bäst på matematik går det 14 män på varje kvinna. Men även bland dem som är allra sämst på matematik går det långt fler män än kvinnor.
– En möjlig förklaring skulle kunna vara att den biologiska grundformen bland däggdjur är feminin, säger Markus Heilig. Det innebär att det behövs en aktiv omprogrammering till det manliga, och då kan saker och ting förändras. Och vid en förändring finns det utrymme för att saker kan bli mer olika.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
Den stora manliga variationen kan förstås få konsekvenser för samhället, menar Markus Heilig.
– Följderna är väl rätt uppenbara – vi ser ju fler män på toppen och i botten. Det är många som pratar om kvotering in till styrelserummen, men ingen som pratar om kvotering in till fängelser.
Både Markus Heilig och Anne-Cathrine Lehre menar också att det kan finnas en evolutionär vinst med att män är mer varierade. Eftersom det ju räcker med ett litet antal friska män för att hålla barnafödandet i ett samhälle igång, så kan män förbrukas i större grad än kvinnor – och naturen kan kosta på sig att låta männen vara mer olika varandra.
– Kön är mycket biologi, säger Anne-Catherine Lehre. Om män uppvisar en större variation betyder det att kvinnor har mer att välja på – allt för att kunna ge barnen så bra skydd som möjligt.