Framtiden bortom nästa årtionde

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem.

Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final century, där han varnade för de problem vi står inför under detta århundrade. I sin nya bok Om framtiden, som är baserad på flera föredrag han har hållit, tar han avstamp i några av de här utmaningarna. Hur ska vi klara klimatkrisen, och hur blir det med vårt samhälle om väldigt många fler arbetsuppgifter automatiseras? Det här är saker som ofta diskuteras och debatteras i tidningarna. Men han sätter också de här problemen i ett kosmiskt perspektiv, och resonerar även om själva vetenskapens framtid.

Michio Kaku är teoretisk fysiker och även han en känd populärvetenskaplig författare. Hans bok Mänsklighetens framtid har en helt annan grundattityd. Michio Kaku hoppar över förankringen i vardagsproblem och går direkt på en lång lista med häftiga saker: rymdhissar, bosättningar på andra planeter, färder utanför solsystemet, förlängning av människolivet, digitaliserade personligheter, och så vidare. Det som också gör att Michio Kakus bok känns lite lättviktig är att den nästan inte tar upp några nya perspektiv. Några av de rön som nämns i boken är ganska färska, men de är få jämfört med sådant som tuggats om och presenterats många gånger förr. Boken är nog roligast för den som inte tidigare har läst eller hört så mycket om olika framtidsvisioner. Alltihop läggs dessutom fram i en mycket frejdig ton som känns igen från författarens många tv-framträdanden.

Vissa saker nämns i båda böckerna, som robotar, rymdhissar, och vad en eventuell upptäckt av utomjordiskt liv skulle betyda för oss. Det viktigaste de två verken har gemensamt är ändå inte spekulationer om möjliga uppfinningar och upptäckter, utan att de tar upp funderingar kring en mänsklig utveckling som sträcker sig längre fram än de allra närmaste åren. Mitt i alla svåra utmaningar är det ett skönt perspektiv. Vi skulle behöva fler sådana böcker.