Många anledningar att titta på hjärnan
Hjärnavbildningstekniker kunde ju vara användbara utanför forskning och sjukvård på många sätt – kanske exempelvis vid rekrytering eller i utbildning för att se att man aktiverar rätt delar av hjärnan. Är en sådan utveckling på gång?
/John
Du har helt rätt i att kunskap från hjärnavbildningsstudier kan användas i många olika sammanhang. Sedan den första studien med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) publicerades 1991 har fältet fullkomligt exploderat. Den mesta forskningen görs inom traditionella områden, såsom samspel mellan hjärnan och exempelvis minnesfunktioner, uppmärksamhet och emotion samt i relation till olika kliniska frågeställningar. Men fler och fler nya områden växer fram, till exempel ”neuroekonomi” och ”lögnens anatomi”, vilka diskuteras av Lone Frank i boken Neurorevolutionen: Hur hjärnforskningen förändrar vår värld.
I våra egna studier vid Umeå universitet använder vi hjärnavbildningsmetodik som ett av flera verktyg i projektet ”Den lärande hjärnan”, som handlar om hur vi kan stärka lärandet hos barn och ungdomar. En röd tråd i projektet är att ett aktivt lärande ökar möjligheten till hållbara kunskaper. Även om det nog inte finns ”rätt” eller ”fel” region i absolut mening i detta sammanhang, så använder vi hjärnavbildning för att öka förståelsen av hur aktiv inlärning stärker minnet, genom att medföra ökning eller minskning av aktiviteten i olika delar av hjärnan. Vi kan även studera om en specifik inlärningsmetod aktiverar samma eller olika hjärnområden beroende på elevernas förutsättningar, vilket i sin tur ger indikation på metodens användbarhet. Denna typ av studier, som faller inom educational neuroscience, är på snabb framväxt i Sverige och internationellt.
/Lars Nyberg och Bert Jonsson, Umeå universitet
