Djurmamma saknar ungens doft

Svar: Vissa djur kan skilja på olika mängder i tester där de till exempel belönas med mat. Men de har lättare att skilja på 2 och 3 än på 3 och 4. Över 5 är det svårt. En del djur får bara en eller två ungar. Hos dem kan mammor och ungar känna igen varandra nästan direkt efter födseln. Det gäller exempelvis sjölejon och många hovdjur. Ungarna hittar sin mamma även i stora grupper och mammorna ger bara di till sina egna ungar.

Hos djur med stora kullar har honorna oftast någon form av bo. Där fungerar boet som indikator på att ungarna är ”rätt” ungar och mamman tar hand om alla ungar där. Göken utnyttjar detta när den lägger ägg hos andra fåglar.

Grisar gör något mittemellan – de har först ett bo, men lämnar det rätt snart. Här verkar suggan snart kunna skilja på lukten hos olika kultingar. Så om en djurmamma letar efter en unge är det nog snarare så att hon saknar en viss lukt än att hon märkt att hon har en unge för lite i släptåg.

En annorlunda mamma-strategi har pilgiftgrodan Oophaga pumilio. När äggen kläckts placerar hon sina grodyngel ett och ett i olika bladveck i regnskogen. Sedan går hon runt till sina yngel och matar dem med obefruktade ägg. Hon verkar kunna hålla koll på sina uppemot 4–5 yngel på olika ställen.

Imponerande föräldralogistik när man själv kämpade med som mest ett dagis och två skolor! Men det betyder ju fortfarande inte att grodan räknar sina yngel.

/Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet