Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Jag satsar på Jamaica

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Publicerad

Precis när denna tidning ska gå till tryck blev det klart att det är upptäckten av hepatit C-virus som belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Och självklart drogs det under presskonferensen paralleller till SARS-CoV-2.

Säg det som inte har en bäring på den pågående pandemin. Förra veckan kom en rapport där svenska forskare kunnat konstatera att en gensekvens som verkar ge allvarlig covid-19 finns hos människor som delar arvsanlag med neandertalare, cirka en av sex européer. Jag får god lust att kosta på mig en helsekvensering av min arvsmassa.

1962 beslutades att Sverige skulle övergå från ett parallellskolesystem med sjuårig folkskola och valfri realskola, till en sammanhållen nioårig grundskola, obligatorisk för alla. Reformen skulle ge alla barn samma grundutbildning och förhoppningen var att man skulle öka kunskapsnivån och den sociala jämlikheten i samhället. Nu visar forskning att reformen hade avsedd effekt och utjämnade skolbarnens livschanser i flera avseenden. Forskningen som kommer från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – visar att övergången till nioårig grundskola bland annat ledde till att barn från socioekonomiskt svagare hem gick i skolan längre. Vilket i sin tur ledde till högre inkomster, lägre kriminalitet, ett förändrat finansiellt agerande och ett ökat politiskt deltagande.

I Sverige har vi skolplikt sedan 1842. I stort sett råder konsensus om att det är en bra sak. Men skolplikten har sina kritiker och det finns de som menar att det vore bättre att ha en sorts läroplikt, som man har i till exempel Finland, eller undervisningsplikt, som man har i USA. En stor skillnad mellan det svenska systemet och de andra är att här är formen för undervisningen lagstadgad.

Under våren, när många länder stängde sina grundskolor, valde Sverige att hålla dem öppna. Från vissa håll, där föräldrar sa sig frukta för sina barns liv och hälsa och inte litade på myndigheternas omdömen, höjdes röster om att det borde vara vårdnadshavarens rättighet att själv bestämma om barnet skulle gå till skolan eller inte. Men en pandemi ändrar inte på skolplikten. På sidan 56 kan ni läsa om de första resultaten från den forskning som görs kring effekterna av världens skolstängningar och om den lilla forskning som finns om hemundervisning. Hur hösten blir för världens skolbarn, det vet vi inte än.

En yrkesgrupp som verkligen har påverkats av corona-pandemin är begravningsentreprenörerna. Trots att yrket förmodligen är ett av de äldsta i världen finns det förvånansvärt lite forskning om det. Nyligen kom en första studie. Och vi följer med begravningsentreprenören Douglas Öljarstrand som, liksom många andra inom branschen, började sin karriär av en tillfällighet och utan någon egentlig utbildning i att hantera svåra situationer.

Till slut något helt coronasäkert – en spekulation om årets litteraturpristagare. Jag lägger mitt bud på Jamaica Kincaid. När priset tillkännages har vi gått i tryck och oavsett om Kincaid prisas eller inte så kan jag varmt rekommendera hennes böcker. Och har du någon gång levt med din trädgård kan du börja med (Boken om) Min trädgård, som kom ut på svenska 2020.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor