Hur vet trädet sin ålder?

Om man sår ett äppelträd tar det kanske 10–15 år innan trädet ger frukt. Men om man ympar ett ungt träd med ympkvistar från ett gammalt träd kan man få äpplen efter 2–4 år. Jag har även sett att rotskott från ett gammalt träd blommar när plantorna bara är cirka 1,5 meter höga. De tror alltså att de har åldern inne. Min fråga är: Var sitter åldern i ett träd? /Tomas Nilsson, Knivsta

Publicerad

Det är ännu inte helt klarlagt hur ett träd vet sin ålder. Svaret kan finnas i förändringar i arvsmassans struktur.
Bild: Getty images

Svar av Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi, Umeå Plant Science Centre, Sveriges lantbruksuniversitet

Det här är en mycket bra fråga som vi ännu inte vet svaret på. Under de senaste 15 åren har vi lärt oss mycket om de gener som aktiverar blomningen hos träd. Så mycket att vi med hjälp av genteknik kan få lövträd att blomma, och i vissa fall producera frukt, efter bara några månader i stället för 10–15 år. Den viktigaste blomningsgenen producerar ett protein som transporteras runt i växten, ända ut till skottspetsarna, vilket förklarar varför rotskott och yngre ympar på äldre växter kan blomma snabbare.

Vi vet att dessa gener aktiveras strax innan träden blommar. Däremot vet vi fortfarande inte vad som styr deras aktivering, det vill säga hur trädet vet hur gammalt det är.

Fråga en forskare

Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se

De flesta tror i dag att detta styrs av så kallade mikro-rna. Det är rna-molekyler som inte styr bildningen av nya proteiner, utan i stället styr aktiviteten hos andra proteinproducerande gener. Intresset riktas främst mot två mikro-rna som heter miR156 och miR172. Allt eftersom en växt blir äldre så minskar mängden av miR156 samtidigt som mängden av miR172 ökar. Om man hindrar halten av miR156 att minska så behåller växten sina ungdomliga egenskaper, och ett- och tvååriga växter blommar veckor eller månader senare. Det är alltså mycket möjligt att det är dessa mikro-rna som styr när växten aktiverar sina blomningsgener.

Då är nästa fråga vad som styr produktionen av miR156 och miR172. Detta är ännu mer oklart men det är troligt att det handlar om så kallad epigenetisk reglering, det vill säga förändringar i arvsmassans struktur som gör att vissa gener gradvis kan gå från att vara passiva till aktiva.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor