Moln från flyg värmer jorden

Vulkanutbrott kan, som frågeställaren skriver, kyla ner jorden genom att stora mängder svavel i atmosfären blockerar en del av den inkommande solstrålningen. Denna kylande effekt försvinner i takt med att svavlet tvättas ur atmosfären, en process som tar något eller några enstaka år.

Flyg på hög höjd genererar kondensstrimmor – de vita spår som vi ser på himlen bakom ett flygplan. De bildas då avgaser från planet blandas med vattenånga i atmosfären: ångan, från både avgaserna och luften, fryser därefter snabbt till ispartiklar. Kondensstrimmorna består alltså av is. När det finns mycket vattenånga i lufthavet kan strimmorna dröja kvar relativt länge (i timmar). De kan även sprida ut sig och omvandlas till cirrusmoln – på engelska talar man om aviation induced cirrus clouds.

Kondensstrimmorna påverkar klimatet på två sätt. De reflekterar mycket riktigt inkommande solstrålning och kyler därmed planeten ungefär som svavlet från vulkaner. Men de absorberar också värmestrålning från marken, vilket värmer planeten. När man väger samman dessa mekanismer finner man att nettoeffekten är värmande. På svenska är detta känt som flygets höghöjdseffekt.

I ett hundraårsperspektiv blir det globala flygets klimatpåverkan i snitt ungefär dubbelt så stor om man beaktar denna effekt jämfört med om man bara beaktar koldioxidutsläppen. Men osäkerheterna är mycket stora. Det finns studier som visar på större effekt, men också vissa som visar på betydligt lägre effekt. Man kan också invända att beräkningen över hundra år inte är rättvisande, eftersom koldioxiden i själva verket påverkar klimatet i tusentals år. Det behöver också beaktas.

/Christian Azar, professor i energi och miljö, Chalmers tekniska högskola