Varför så snurrigt om månen?

Månens bana kring jorden har en omloppstid på cirka 27 dagar och 8 timmar. Eftersom jorden och månen tillsammans samtidigt rör sig kring solen tar det lite längre än en omloppstid för månen att återkomma till en viss fas gentemot solen, till exempel från en fullmåne till nästa. Denna så kallade synodiska period är i genomsnitt runt 29 dagar och 13 timmar.

Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och jordens rörelser som i betraktarens placering. Månens bana följer inte jordens lutning, utan har en egen. Den rör sig upp till 28° norr respektive söder om ekvatorn. Såväl månen som jorden rör sig också i elliptiska banor vilket innebär att både deras hastigheter och inbördes avstånd varierar. Dessa faktorer samverkar på ett intrikat sätt, så att månen sedd från jorden får lite varierande hastighet och riktning över himlen, och därmed också varierande upp- och nedgångstider vid horisonten. Effekten en viss dag blir helt olika på olika platser på jorden. Variationerna är mer markanta långt från ekvatorn, till exempel i Sverige. Det beror på att månen stiger och sjunker rakare mot horisonten nära ekvatorn, och i snävare vinkel hos oss.

/Markus Janson, professor i astronomi, Stockholms universitet