Kraftfull röntgen avslöjar innerörats dränering
Forskare visar nu att det finns ett kärlsystem i innerörat som de tror reglerar dess vätska. Fyndet är ett steg närmare till att förstå den gäckande yrselsjukdomen Meniere.
Bild: Getty Images
Innerörats olika delar som har med hörsel och balans att göra är inneslutna i tinningbenet, ett av kroppens allra hårdaste ben. Med en ny form av röntgen, kallad synkrotronröntgen, har det för första gången gått att i detalj studera det kärlsystem som tros reglera flödet av så kallad endolymfa. Denna salthaltiga vätska är nödvändig för att både hörseln och balansen ska fungera. Studien med de nya resultaten är publicerad i Scientific Reports.
– Själva avbildningen gjorde våra kollegor i Kanada, men de behövde sedan hjälp att tolka bilderna och kontaktade då min handledare, seniorprofessor Helge Rask Andersen, som är expert på innerörat, säger öronläkaren Charlotta Kämpfe Nordström, verksam vid Uppsala Akademiska sjukhus och nyligen disputerad vid Uppsala universitet.
30 000 drabbade av Meniere
Röntgenmetoden avger så stark energi att den inte går att använda på levande personer, utan de fem avbildade benen är från donerade kroppar. Uppsalaforskarna har därefter använt en speciell datormjukvara för att kunna få fram 3D-bilder över innerörats olika delar. På bilderna syns ett kärlsystem som antas reglera utflödet av endolymfa.
Bild: Uppsala universitet
– Det är intressant eftersom Menieres sjukdom, som ger yrsel och hörselbortfall, beror på att de som drabbas har ett övertryck av endolymfa i innerörat, säger hon.
I dag finns ingen bot mot sjukdomen som omkring 30 000 svenskar lider av. Det finns exempel på att sjukdomen är ärftlig, men i de allra flesta fall är sjukdomen sporadisk. För vissa kommer anfall av yrsel, illamående och hörselbortfall ofta och påverkar då allvarligt livskvaliteten, medan andra får skov med långa intervall. Den behandling som står till buds är att lindra yrseln.
Framsteg ger hopp Meniere-patienter
Att det nu gått att visa hur dräneringssystemet ser ut är ett steg på vägen mot att bättre förstå hur sjukdomen uppkommer.
– Det kan handla om förbening, att kanalerna blir trånga, eller något mer dynamiskt – som att det bildas blodproppar i de vener som dränerar kanalerna, säger Charlotta Kämpfe Nordström.
En annan hypotes är att det kan handla om att de proteiner som krävs för att skapa den rätta sammansättningen av joner i endolymfan regleras felaktigt. Därmed kan omsättningen av endolymfan bli felaktig och i förlängningen skapa ett övertryck.
De avbildade benen kom från friska personer som donerat sin kropp till forskning.
– Det vore spännande att undersöka hur dränagesystemet ser ut hos en Meniere-patient, men det är svårt då vi inte har något sådant material, säger hon och fortsätter:
– De nya fynden är ett litet steg på väg mot att bättre förstå åtminstone vissa fall av denna besvärliga sjukdom. Jag träffar varje vecka dessa patienter och det känns skönt att kunna säga att det ändå sker små framsteg, även om det är långt kvar till att förstå hur sjukdomen uppstår och hur den kan behandlas bättre.
