Urtidsgen ger fler barn

Redan 2010 rapporterade den svenske genetikern Svante Pääbo att moderna människor måste ha fått barn tillsammans med neandertalare för mer än 50 000 år sedan, och att många av oss moderna människor fortfarande bär på genetiska arv från dem. Mellan 1,5 och 4 procent av arvsmassan hos folk med europeisk eller asiatisk härkomst kommer från våra sedan länge utdöda släktingar. 

I den nu aktuella studien, publicerad i Molecular Biology and Evolution, analyserade forskarna biobanksdata för drygt 450.000 personer, varav 244.000 kvinnor. Det visade sig att närmare en av tre kvinnor i Europa har ärvt en viss typ av receptor för gulkroppshormon från neandertalare. Gulkroppshormon, eller progesteron, är ett hormon som har en viktig roll både i menstruationscykeln och under graviditet.

Drabbas av färre missfall

Studien visar att kvinnor som bär på neandertalvarianten har färre blödningar under tidig graviditet, drabbas av färre missfall och föder fler barn. De molekylära analyser som forskarna gjorde avslöjade att kvinnorna har ett högre antal receptorer för gulkroppshormon på cellerna. Att ha ett högre antal receptorer kan leda till ökad mottaglighet för gulkroppshormon och på så vis skydda mot tidiga missfall och blödningar.

– Receptorn för gulkroppshormon är ett exempel på hur mötet med neandertalare ibland har fört med sig gynnsamma genetiska varianter som lever kvar idag, säger Hugo Zeberg, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

Andelen kvinnor som bär på den aktuella genvarianten är cirka tio gånger större än för de flesta genvarianter som ärvts vidare från neandertalare genom årtusenden. Många människor har alltså fört genen vidare genom årtusendena.

– Det skulle kunna förklaras av att neandertalvarianten av receptorn för gulkroppshormon har en gynnsam inverkan på barnafödandet, kommenterar Hugo Zeberg.