Så ska förskolebarn få kläm på fysik och kemi

Under tre år har forskare vid Högskolan Kristianstad samarbetat med förskolor från nordöstra Skåne. 140 pedagoger vidareutbildades i att undervisa barn mellan ett och fem år i fysik och kemi.

Lärarna deltog i workshops och föreläsningar. Forskarna besökte förskolor och gjorde kvalitativa studier av utmaningarna som lärarna stötte på och hur de nya sätten att undervisa fungerade.

Kemi och fysik ingår i förskolans naturvetenskapliga undervisning sedan 2011, efter en revision av läroplanen. Många förskolelärare tycker dock att denna undervisning är svår, enligt en omfattande granskning av Skolinspektionen.

Nu har forskarna summerat slutsatserna från projektet i en slutrapport.

Knöt lärandet till vardagen

Forskarna visade bland annat hur undervisningen kunde knytas till vardagliga fenomen. Varför syns saker bättre när lampan är tänd? Var tar vattnet vägen när det kokas?

De lyfte även vikten av ett mer expansivt språk, vilket innebär att saker benämns med sitt rätta namn. “Nu tar vi bollen och rullar den mot väggen” i stället för ”Nu tar vi den och flyttar den dit”.

Språkets betydelse blev aktuellt när barnen renade smutsigt vatten med olika filter och jämförde dem. När de filtrerade vattnet genom ett lager grus höll de koll på om gruset blev rent – inte vattnet.

– De är så vana vid att man rengör annat med vatten, inte tvärtom. Det är ett typexempel på vad som kan hända om ett tydligt och expansivt språk inte används. Under projektets gång såg vi hur viktigt det är att barn och lärare verkligen talar om samma sak, säger projektets ledare Andreas Redfors, professor i fysik med inriktning fysikdidaktik, vid Högskolan Kristianstad.

Enligt dagens läroplan ska undervisningen även innefatta digitala verktyg. Barnen fick därför återskapa experiment med lera och lego, fota processen och göra animerade filmer av bilderna – till exempel en legoskål fylld med blåa legobitar som ”dunstade” undan för undan.

Fick övertalas om att luft finns inomhus

Lärarna behöver även ha med sig att till synes självklara fenomen förutsätter grundkunskaper som barn ibland saknar.

När några lärare pratade om luftmotstånd behövde de till exempel först övertyga barnen om att det faktiskt finns luft inomhus. Inte bara utomhus – eller om man öppnar fönstret, vilket barnen trodde.

Tanken är att rapporten ska komma andra pedagoger till hjälp i undervisningen. Det handlar dels om att barnen ska ha nytta av kunskaperna i sitt fortsatta lärande, men minst lika viktigt är att ge dem möjligheten att förstå sin omvärld här och nu, säger Andreas Redfors.

– Barn är både nyfikna och intresserade, med undringar och frågor som de vill ha svar på. Det är viktigt att komma ihåg.

Forskarna fick även positiv feedback från pedagogerna.

– Många förskolelärare har tidigare utbildat sig i annat än just kemi och fysik. Men när de ser hur bra undervisningen kan bli med barnen blir de själva mer intresserade av samma ämnen.

Utöver den sammanfattande rapporten har projektet hittills även lett till tre vetenskapliga artiklar i fackgranskade tidskrifter.