Nu startar skrivarskola för forskare
Svenska forskare ska få hjälp att släppa loss i sitt akademiska skrivande, genom ett nytt projekt under ledning av författaren Magnus Linton.
– Vi befinner oss i en tid då vetenskapen är ifrågasatt. Därför är det desto viktigare att gedigen forskning når ut på ett övertygande sätt, säger han.
Det här är en artikel från 2021.
Att berätta om komplexa skeenden från forskarvärlden på ett intresseväckande sätt är svårt. Inte bara för vetenskapsjournalister, utan även för forskare som själva vill nå ut med sina rön i olika sammanhang.
Nu ska forskare kunna få tips av författaren Magnus Linton, som själv har skrivit flera fackböcker och är redaktör vid Institutet för Framtidsstudier, IFFS, för allt från vetenskapliga artiklar till essäer och antologier.
– Många forskare är nöjda med att lämna ”paketeringen” till kommunikatörer, och det är absolut ingenting fel med det. Vårt projekt riktar sig till de som aktivt vill utveckla sitt skrivande, och känner sig frustrerade över att ha tvingats in i en stel skrivmall, säger han.
Workshops med egna texter
Satsningen består av ett antal workshops, seminarier och föreläsningar och arrangeras av IFFS och bokförlaget Natur & Kultur. Forskarna ska bland annat få feedback på egna texter, jobba med att göra kärnfullare citeringar och hur rön kan illustreras med konkreta exempel och scener.
– För många är skrivande så jävla högtidligt, vilket gör en del forskare ängsliga över sina texter. Det är svårt men inte omöjligt att hitta rätt ton, som är både skarp intellektuellt men inte språkligt bajsnödig, säger Magnus Linton.
Ett tydligare berättande kan även vara ett motgift mot tråkig forskning, menar han.
– En hel del forskning är rätt platt, banaliteter inlindade i ett förment avancerat språk. Med en större publik tvingas man ta av högtidsdräkten och gå rakt på sak: vad finns i detta, och varför är det viktigt?
Vanligt att vilja undvika konflikter
En del forskare vill ogärna dra nytta av konflikter, till exempel genom att lyfta fram tidigare studier som har kommit fram till vitt skilda slutsatser. Det kan även gälla laddade politiska eller moraliska aspekter av forskningsfrågan i sig.
– Det är bekvämt att göra så, men stora laddningar finns i nästan alla material. Konflikter innebär alltid energi, och har man dem i sin berättelse så ska de hanteras som guld, men utan att man tar ställning, säger Magnus Linton.
Projektet Text och stil löper från april år 2021, och anmälan är öppen för forskare från samtliga svenska lärosäten.
Artikeln uppdaterades senast 6 november 2024.
Skriva för F&F
Är du forskare och vill skriva för Forskning & Framsteg, kontakta chefredaktör Jonas Mattsson.