Godare grödor i växthuset
Med hjälp av artificiell intelligens kan basilika bli både godare och mer näringsrik. Extra UV-ljus gör underverk för växthusodlad dill. Forskare i Örebro tar odlingen ett steg längre.
Såväl basilika som dill blir godare med metoderna som Victor Castro-Alves och hans kollegor vid Örebro universitet utvecklar.
Bild: Jesper Mattsson
Den som har testat att odla dill hemma i köksfönstret har säkert upptäckt att den smakar mindre än dill som växer utomhus. Samma problem drabbar växthusodlare. Dill odlad i växthus blir helt enkelt inte lika god.
I en ny studie publicerad i tidskriften Food Chemistry har ett forskarlag vid Örebro universitet undersökt vad som händer inuti dillen. Det visade sig att solens osynliga strålar har en nyckelroll. Växthus stänger automatiskt ute UV-ljus, men forskarna testade att tillsätta extra UV-ljus. När den specialodlade dillen blindtestades mot dill från mataffärer och helt vanliga kommersiella växthusodlingar fick forskarnas dill högre betyg.
Detaljstuderade molekyler
– Det krävs inte så mycket för att förbättra smaken hos växthusdill. UV-tekniken är inte heller särskilt dyr längre, säger Victor Castro-Alves, som är forskare vid Örebro universitet och en av studiens huvudförfattare.
Forskarna använde sig av så kallad metabolomik för att studera dillmolekylerna i detalj och fann särskilt ett antal aminosyror som tydligt var kopplade till smakupplevelsen. De kunde också avfärda andra som inte var av lika stor betydelse. Studien bidrar därmed med viktiga insikter som kan vara av nytta för växtförädlare.
– Inom en snar framtid förväntar vi oss att se fler forskargrupper som tillämpar denna strategi för att utforska andra grödor, säger Victor Castro-Alves.
AI för grödor
Redan nu används satelliter, robotar och drönare flitigt inom jordbruket. Ändå har livsmedelsindustrin kritiserats för sin förhållandevis låga innovationshöjd, men nu är det på god väg att ändras. I ett annat forskningsprojekt vid Örebro universitet ska basilika odlas med hjälp av artificiell intelligens, AI.
– Föreställ dig ett system som kan spåra varje enskild växt. Skulle det inte vara fascinerande och coolt? Det är precis en sådan prototyp som jag utvecklar, säger Ajay Arunachalam som är ansvarig forskare.
Tack vare artificiell intelligens får han information om plantorna i realtid och får veta deras behov av exempelvis vatten och ljus. Systemet ska också kunna berätta hur många dagar som återstår tills det är dags att skörda. Tanken är att tekniken ska göra kryddväxten både godare och mer näringsrik.
– Jordbrukets framtid är datoriserad, säger Ajay Arunachalam.
Bild: Jesper Mattsson
