Skarven hotar fiskbeståndet

Skarven är anpassad för att jaga fisk vid kusten. Fågeln kan dyka 20–30 meter ner under ytan för att hämta sitt byte, men den kan också jaga på betydligt grundare vatten. I Danmark har skarven de senaste tio åren spridit sig från kusten till sjöar och andra vattendrag. Särskilt vintertid letar den föda där.

I en ny studie har forskare från Danmarks tekniska universitet monterat kameror över små, grunda och snabbt strömmande vattendrag. Det visade sig att skarven åt mellan 50 och 98 procent av alla lax- och öringyngel. Studierna avslutas först 2023, men de preliminära resultaten beskrivs som förvånande.

– Det är helt galet och det är sorgligt för fiskbestånden, säger Niels Jepsen som forskar kring skarv vid institutionen för akvatiska resurser.

Skarven vanlig trots regleringar

Enligt flera av Niels Jepsens tidigare studier har skarven dokumenterat negativa effekter och hans forskning har fått internationell uppmärksamhet. De senaste tio åren har fiskbiomassan i danska åar minskat med 80 procent. Laxbestånden har nästan halverats, men värst är läget för harr och bäckforell där skarven har reducerat bestånden med drygt 90 procent. Skarven äter också fullvuxen fisk och konkurrerar alltså med yrkesfiskare.

Trots intensiva regleringar och utbredd skyddsjakt i Danmark har antalet skarvar inte minskat. En anledning är den stora mängd skarvar som kommer från Sverige och Finland.

– Jag får ofta e-postmeddelanden från frustrerade svenska medborgare som känner att hela det ekologiska systemet kollapsar under det stora predationstrycket från skarven, säger Niels Jepsen.

Skyddad av fågeldirektivet

Volymen i skarvdebatten är hög, även på den svenska sidan. Per Risberg, som är handläggare vid viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket, ser flera förklaringar till det.

– Skarv är en art som konkurrerar med människor om en resurs, vilket alltid skapar upprördhet. Skarven har haft en väldigt snabb populationsökning de senaste åren och det kan ibland uppfattas som onaturligt. Deras sätt att häcka uppfattas också som att de förstör öar i en allmänt omhuldad och populär miljö, säger Per Risberg.

Den senaste räkningen av mellanskarv i Sverige gjordes 2012. Då fanns 40 000 häckande par i landet, att jämföra med 1 000 par på 1980-talet.

Samtidigt finns ornitologer som vill värna om fågeln och som efterlyser mer forskning.

Skarven är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv eftersom den tidigare var hotad, men ett antal länsstyrelser har beviljat viss skyddsjakt. Framöver diskuteras också möjligheterna till en gemensam nordisk förvaltningsplan för skarv.

– Naturvårdsverket ser bara fördelar med en gemensam förvaltning. Det är en gemensam population och den bör förvaltas i samarbete med andra berörda aktörer, säger Per Risberg.