Indiskt dna-vaccin först att bli godkänt – svensk forskare är hoppfull

Ett läkemedelsbolag i Indien har tagit fram ett vaccin mot covid-19, där själva vaccinet utgörs av arvsmassa, dna. Det är det första dna-vaccin som godkänts för människor, något som beskrivs i en nyhetsartikel i tidskriften Nature. Haken är att det är ett så kallat nöd-godkännande.

– Det innebär att vaccinet bara får användas under förutsättning att det pågår stor smittspridning, som nu under pandemin, inte rutinmässigt, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Han forskar själv om dna-vaccin, vilket F&F tidigare har skrivit om.

Det indiska företaget har ännu inte publicerat alla studier som gjorts på människor, vilket gör det svårt att objektivt bedöma vaccinet.

– De rapporterar ett 67-procentigt skydd mot att drabbas av sjukdomen, men de talar inte om vilka studier de grundar detta på. Det gör det svårt att veta hur bra skyddet egentligen är. Den effekt man vill ha är ju skydd mot att människor ska bli allvarligt sjuka och behöva sjukhusvård, säger Matti Sällberg.

De vaccin från företagen Pfizer/BioNTech och Moderna som i dag huvudsakligen används i Sverige består av så kallat m-rna. I dessa utgör en liten bit m-rna mallen för ett virusprotein, som sprutas in i muskelceller. Dessa börjar då tillverka virusproteinet, det så kallade spike-proteinet, som finns på virusets yta. Då tror kroppens immunsystem att kroppen är utsatt för attack och kan agera och bland annat bilda antikroppar. Dessutom minns immunsystemet hur virusproteinet såg ut. Nästa gång kroppen ser samma virusprotein kan den snabbt slå på antikroppstillverkningen och slå ut infektionen – utan att den som utsatts för virus blir allvarligt sjuk.

Det nya dna-vaccinet fungerar på liknande vis, med skillnaden att vaccinet i stället för m-rna består av en cirkelformad sträng dna, en plasmid. Detta dna utgör mall för spike-proteinet. När kroppens celler börjar tillverka detta kan immunsystemet reagera, bilda antikroppar och spara minnen av hur det främmande proteinet såg ut.

Det indiska vaccinet ges i huden med ett slags jet-stråle som gör att celler i huden kan ta upp det. Matti Sällberg är lite tveksam till metoden, eftersom dna-vaccin tidigare har visat sig ha ganska svårt att ta sig in i celler.

– Jag vet inte hur effektivt det kommer in med deras metod. Vi och andra har i stället valt en elektrisk puls, säger han.

Då används ett instrument med fem nålar, där den mittersta injicerar vaccinet, medan de fyra andra ger en elektrisk puls. Den gör att cellernas hölje luckras upp så att plasmiden lättare kan slinka in.

I vaccinkritiska kretsar har vaccin baserat på dna utmålats som en fara, då det sagts stanna inuti kroppens celler. Enligt Matti Sällberg är det en överdriven rädsla. En anledning är att dna-strängen som används i vaccin är cirkelformad.

– Då finns ingen ände som skulle kunna binda till våra egna gener i arvsmassan. När vi på laboratoriet verkligen vill få dna-strängar att limma ihop ser vi till att de är formade som raka snören, säger han.

En annan anledning är att de celler som tagit upp plasmiden så småningom försvinner, när de bryts ner som alla celler gör. Dessutom punktmarkerar immunsystemet celler som bildar virus-proteinet.

– Vi har en inneboende städpatrull, som tar hand om dessa celler efter ett tag, säger Matti Sällberg.

Hans forskargrupp arbetar med dna-vaccin mot bland annat covid-19, och har tagit fram ett par kandidater som de vill gå vidare med. 

– Vi håller på att tillverka vaccin och gör djurstudier för att testa att det inte är skadligt. Förhoppningen är ett godkännande runt årsskiftet för att kunna planera de första studierna på människor, säger han.

Dna-vaccin har flera fördelar jämfört med vaccin baserade på rna. Dna är lättare att tillverka och att klippa och klistra i, plus att det färdiga vaccinet är mer robust. Det innebär att det inte behöver förvaras och transporteras lika kallt som rna-vaccin som kräver 70-graders kyla, utan det duger med vanlig kylskåpstemperatur.

Matti Sällberg hoppas att det nu nödgodkända dna-vaccinet håller vad det lovar.

– Jag är verkligen spänd på att få ta del av deras data! Om det visar sig vara ett effektivt vaccin är det ju jättebra, och kan komplettera de vacciner vi har tillgång till i dag, säger han.

I indiska Business Standard från den 21 augusti säger företagets talesperson att det kommer att ta fyra till fem månader innan studierna publiceras.