Barnskalle tyder på att urtidsmänniskor begravde sina döda

Så tidigt som för 250 000 år sedan begravde troligen människoarten Homo naledi sina döda, visar fynd i Sydafrika. Det är betydligt tidigare än vår art Homo sapiens.

Publicerad

Fyndet av en tidigare okänd människoart i Sydafrika 2015 väckte stor uppståndelse bland arkeologer. Ben som hittades spridda i ett svåråtkomligt grottsystem var från små individer med mycket primitiva drag. Arkeologerna trodde att de kom från någon art som var flera miljoner år gammal, men visade sig inte vara äldre än cirka 250 000 år.

Fyndplatserna i Rising Star-grottorna har varit mycket svåra att gräva ut då systemet är ett virrvarr av trånga gångar. 2017 hittades några tänder och bitar av en skalle från ett barn, sannolikt mellan fyra och sex år gammalt, på en liten klipphylla som är ytterst svår att nå. Det är en anledning till att arkeologerna tror att kvarlevorna placerats där med vilje.

– Vi kan inte se något annat skäl till att det här lilla barnets skalle placerats på en plats som är så utomordentligt svår att nå, säger grävledaren Lee Berger vid Witwatersrands universitet i Sydafrika till tidskriften New Scientist.

Extremt svårt att ta sig in

Flera tusen ben har hittats i en av grottsystemets större kammare. Den kan bara nås genom extremt trånga passager. Platsen där barnets kvarlevor hittades ligger endast 12 meter från den kammaren, men för att nå dit måste man bland annat åla sidledes och bitvis upp och ned in i en passage som bara är ett par decimeter bred.

Benbitarna hittades på en klipphylla. Att de tillhörde ett litet barn, den yngsta individen av Homo naledi som hittills hittats, framgår av att den just fått permanenta tänder. Fyra sådana hittades, liksom två mjölktänder.

Det finns flera skäl till att arkeologerna tror att barnet placerats där. Dels finns inga spår av att rovdjur gnagt på ben, inte heller av att benen i grottan skulle ha sköljts in med vatten som spolats in i grottsystemet. Inte heller tror de att kvarlevor bara slängts in i grottan för att inte rovdjur skulle komma åt dem, eftersom det är så svårt att ta sig så långt in i systemet.

Alltså måste hominiderna ha haft mycket goda skäl till att ge sig in – om de helt enkelt inte gått vilse i det labyrintartade systemet, resonerar Darryl de Ruter från Texas A&M University, som ingår i den amerikansk-sydafrikanska forskargruppen.

Homo naledi samtida med homo sapiens

När de första fynden av Homo naledi gjordes 2015 uppstod en het debatt kring vilken typ av hominider det rörde sig om. Individerna hade vissa drag gemensamma med moderna människor, men liknade även arter som levt flera miljoner år tidigare och var gemensamma förfäder till människor och människoapor. Särskilt var hjärnan mycket liten.

Dateringen till cirka 250 000 år före vår tid innebär att Homo naledi levde samtidigt med vår art Homo sapiens och neandertalare. Att man hittar kvarlevor efter så unga individer av primitiva människoarter är mycket ovanligt.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor