Därför har det dröjt med kvinnlig statsminister

Till skillnad från Danmark, Norge och Finland har Sverige aldrig haft en kvinnlig statsminister, trots att länderna har ungefär samma förutsättningar sett till jämställdhet inom politiken och samhället.

F&F ställer fem frågor till Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

1 | Varför har Sverige inte haft någon kvinnlig statsminister?

– Min informerade gissning är att Socialdemokraterna och Moderaterna har varit svaga i sin långsiktiga strategiska planering kring detta, blandat med slumpartade faktorer. Det verkar ha saknats en större grupp kvinnor som kunnat kliva fram och ta över när aktuella kandidater av olyckliga och slumpmässiga skäl har försvunnit – exempelvis Anna Lindh.

– Vill man ha kvinnor på ledande poster i politiken så krävs det medvetna handlingar för att uppnå det, även när det gäller statsministerposten. Det är ingen slump att vi har en hög andel kvinnor i riksdagen, utan något som partierna själva aktivt jobbat med sedan 1970-talet.

2 | Är det ett problem att Sverige aldrig haft en kvinnlig statsminister?

– Sedan 1990-talet har vi haft en hög andel kvinnor i riksdagen och regeringen, vilket för mig är viktigare än vem som innehar statsministerposten. Men det har förstås ett symbolvärde, inte minst i internationella sammanhang där Sverige säljer in sig som särskilt bra på jämställdhet. Att då inte ha en kvinna på den yttersta posten ser i längden lite konstigt ut.

– Det skulle även ha ett symbolvärde nationellt. Att glastaket går att spräcka inom politiken är viktigt för andra områden som näringslivet och kulturlivet.

3 | Hur påverkas politiken av att en enskild ledare är man eller kvinna?

– Det viktigaste är inte den enskilda personen, utan andelen kvinnor i de många olika instanserna inom politiken. Forskningen visar även att kvinnliga politiker i större utsträckning än män driver frågor kring bland annat jämställdhet.

4 | Står en kvinnlig statsminister inför särskilda utmaningar på grund av sitt kön?

– Forskning från andra länder tyder på att kvinnor kan straffas hårdare än manliga politiker om de exempelvis är inblandade i en skandal. Men det är inte helt entydigt, utan forskningsresultaten går åt olika håll. I Sverige tror jag inte att det har så jättestor betydelse, då vi är vana med en hög andel kvinnor som ministrar och i ansvarig ställning på olika sätt.

– Jag tror att stödet inom organisationen är det som är avgörande, vare sig det är en kvinnlig eller manlig statsminister – och baserat på vad som framkommer i medier verkar Magdalena Andersson ha ett väldigt starkt stöd inom socialdemokratin.

5 | Är du trött på att frågan om statsministerns kön görs till en sådan stor grej?

– Både ja och nej. Tittar vi på väljaropinionen har vi aldrig haft så stora skillnader mellan män och kvinnor som vi har nu vad gäller stöd för olika partier och sakfrågor. Vi behöver fortsätta diskutera varför dessa skillnader finns, och att det även finns stor variation kring hur hög andel kvinnor partierna har i sina partigrupper. Men om det fastnar i frågan om symbolik och enskilda poster så kan det kännas lite tröttsamt ibland.