Jämställd robot ger svar på tal

En robot som inte bara sväljer förolämpningar uppfattas som mer trovärdig och intelligent. Det visar försök med en feministisk robot på Kungliga tekniska högskolan.

Publicerad

Image: Winkle et al. alt.HRI 2021: Boosting Robot Credibility and Challenging Gender Norms

Det här är en artikel från 2021.

Säg något elakt till någon av de kvinnliga röstassistenterna i mobilen eller i smarta högtalare och du får ett svar i stil med: ”Det vill jag inte svara på.”

Att röstassistenter som Siri och Alexa är så fogliga och tillmötesgående även när de får ta emot grova förolämpningar är ett stort problem enligt robotforskaren Katie Winkle på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

– Det sprider en stereotyp bild av kvinnor och är ingen bra förebild för unga tjejer som vi vill locka till datautbildningarna.

En robot som ger svar på tal

En robot som sväljer allt verkar också dum och är inte särskilt spännande att prata med, något som gör den mindre användbar.

Men vad händer om roboten ger svar på tal? För att testa programmerade Katie Winkle tillsammans med kollegor på KTH och Stockholms universitet en feministisk robot.

I filmen pratar roboten, döpt till Sara, med två personer, en man och en kvinna som spelas av skådespelare, om robotutbildning och varför fler tjejer borde utbilda sig till robotingenjörer.

Den manliga skådespelaren kommer då med nedsättande kommentarer: ”Det här låter ju helt dumt, du är ju dum i huvudet!” alternativt ”Håll käften din jävla idiot, tjejer ska vara i köket!”.

Roboten svarar på tre olika sätt: med det klassiska ”Det vill jag inte svara på”, med det mer resonerande: ”Det är inte dumt, team med både män och kvinnor utvecklar bättre robotar”, eller med en motattack: ”Nej, du är dum. Jag skulle ändå inte vilja jobba med dig!”.

Katie Winkle, robotforskare på KTH.
Bild: Marie Alpman

Resonerande svaret uppskattades mest

Filmen visades för grupper med totalt 311 mellan- och högstadieelever där de äldre fick höra det mer aggressiva kommentaren och svaret.

Resultatet, som presenterats vid en konferens tidigare i år, visar att framför allt det mer resonerande svaret ökade robotens trovärdighet bland tjejerna. Det påverkade även pojkarna. Efter att ha sett filmen med den resonerande Sara trodde de mindre starkt på att tjejer har svårare för datorer än killar.

Däremot gillade inte eleverna när roboten gick till motattack.

– Det förvånade mig. Jag trodde att de skulle uppskatta att hon sa emot, men eleverna uppfattade roboten som en lärare och tyckte inte att det var passande att svara att någon är dum, säger Katie Winkle.

Hon betonar att det är en första, begränsad studie, men att den ändå visar att intrycket av en robot påverkas av hur den beter sig.

– En kvinnlig robot som slår tillbaka mot sexistiska och grova kommentarer uppfattas som mer trovärdig och intelligent.

Katie Winkle är försiktig med att använda ordet ”feminism” som är laddat för många. Hon pratar hellre om sin forskning som ”ansvarsfull” och ”etisk”

– För mig betyder det samma sak. Det handlar om att bygga system som inte gör människor illa.

Inspirationen kommer delvis från en uppmärksammad rapport från Unesco som belyste könsskillnader inom it och hur undergivet kvinnliga röstassistenter svarar på diskriminerande kommentarer.

Problemet har uppmärksammats av de stora it-företagen som numera erbjuder fler manliga röster.

Men även män kan diskrimineras och Katie Winkle berättar att hon har påbörjat en ny studie för att undersöka både manliga och kvinnliga stereotyper. Roboten Sara har även använts i en ny jämförande studie bland vuxna i Sverige, Japan och USA. Resultaten är ännu inte helt klara, men Katie Winkle säger att de till viss del förvånar.

– Sverige är kanske inte så jämställt som många tror.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor