Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Varför springer vilt längs spåret?

I artikeln ”Var god passera!” i F&F 6/2022 beskrivs hur älgar och dovhjortar som står vid järnvägen springer längs rälsen när ett tåg närmar sig. Varför gör de det i stället för att vika av? Hur är ljudbilden framför och vid sidan av tåget? /Rune Berglind

Publicerad

Älgar springer bort från faran, vilket ibland kan betyda längs rälsen eftersom de inte förstår hur snabbt tåget far fram.
Bild: Getty images

Svar av Mattias Olsson, doktor i biologi, Enviroplanning, som intervjuades i den aktuella artikeln

Vi vet inte exakt varför djuren relativt ofta väljer att springa längs spåret, men det går att resonera sig fram till flera bidragande orsaker. Först och främst har älgar och hjortdjur, i likhet med många andra arter, ett nedärvt beteende att springa bort från faran. Det blir bort från det annalkande tåget – längs rälsen åt andra hållet. Vi människor inser att det är en dålig strategi, men djur kan inte värdera sina flykt-beteenden relativt olika situationer.

Att under flykten byta riktning för att undkomma en förföljare kan ingå i ett nedärvt flyktbeteende, men förutsättningarna för att det ska hinna inträffa i den här situationen begränsas av att djuren ofta uppfattar faran sent och bara har några sekunder på sig innan tåget är ifatt. Att djuren uppfattar faran sent kan i sin tur bero på flera faktorer. Som frågeställaren är inne på är ljudbilden framför tåget relativt tyst. Tågen är konstruerade för så liten friktion mot rälsen som möjligt, och i dag är rälsen jämn och slät på de flesta sträckor. Därtill pressas ljudet ihop framför tåget. Det blir som en ljudkudde där ljudnivån är lägre framför tåget än bredvid spåret. Vi vet vidare att djur som rör sig kring människans infrastruktur kan vänja sig vid störningar och tappa en del av sin instinkt att fly. Att tåget rör sig rakt mot djuret gör också att dess höga hastighet inte märks lika tydligt – något som antagligen accentueras ytterligare vid mörker när bara tågets strålkastare syns.

Fråga en forskare

Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se

Slutligen spelar även årstid och väder in. Ett skäl till att djuren rör sig på banvallen vintertid är att spåren är i stort sett snöfria. Strax intill kan snödjupet vara både en och två meter i mellersta och norra Sverige. När djuren behöver fly följer de den snabba, snöfattiga vägen.

Läs reportaget om satsningar för att minska viltolyckorna.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor