Svensk tryckfrihet kan bli världsminne

Det här är en artikel från 2021.

– Det var första gången i västvärlden som man lagfäste allas rätt att uttrycka sig fritt och ta del av offentliga handlingar, säger Anna Karin Hermodsson, riksarkivariens ställföreträdare på Riksarkivet, om Tryckfrihetsförordningen från 1766.

Den handskrivna förordningen, förarbeten och manuskript finns på Riksarkivet, medan det tryckta materialet finns på Kungliga biblioteket. De två institutionerna har tillsammans arbetat för att allt material ska förklaras som världsminne av FN:s kultur- och utbildningsorgan Unesco. Då tas det upp på listan över skrifter och dokument som bör bevaras för mänskligheten i all framtid.

”Samlingarna utgör tillsammans en världsunik dokumentation av ett viktigt steg i de mänskliga rättigheternas utveckling och demokratins framväxt”, skriver Riksarkivet och Kungliga biblioteket i likalydande pressmeddelanden.

Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges fyra grundlagar, jämte Regeringsformen från 1974, Successionsordningen (1810) och Yttrandefrihetsgrundlagen (1991). Den tillkom under den så kallade Frihetstiden, 1719–72, en period med liberalt styre där kungen i mångt och mycket lät riksdagen styra landet.

Initiativet kom från mösspartiet, som bland annat ville stoppa statligt slöseri och öka öppenheten i den politiska processen. De var anhängare av upplysningstidens ideal om allmän debatt i samhället. I förordningen ingick även meddelarfrihet och -skydd, samt offentlighetsprincipen.

– Den var dock inte i bruk så länge, i och med att den inskränktes efter Gustaf III:s statskupp 1772, säger Anna Karin Hermodsson.

Under det kungliga enväldet gjordes inskränkningar i friheten att yttra sig i flera steg: 1780, 1785, 1787 och 1790. Men Tryckfrihetsförordningen återställdes 1809 och skrevs in i regeringsformen 1812. Dock infördes där den så kallade indragningsmakten, som lät kungen dra in utgivningsbevis för kritiska tidningar. Det drabbade bland annat nystartade Aftonbladet.

När dagens förordning kom 1949 innefattades även bland annat meddelarskydd och ett förstadium till lagen om hets mot folkgrupp.

Tryckfrihetsförordningen med förarbeten och trycksaker finns skannad och kan hittas via både Riksarkivets söktjänst NAD och Kungliga bibliotekets katalog.

Unescos beslut om nya världsminnen, som skjutits upp under lång tid, väntas under 2022.