Fjärilar – flygare med oanad finess

Texten är uppdaterad 20 juni 2022.

Liksom flyttfåglarna är en del fjärilar bara sommargäster i Norden. En skillnad är dock att fjärilarnas flytt är en stafett där generationer avlöser varandra. Första generationen av tistelfjärilar börjar tidigt på våren i nordvästra Afrika att röra sig norrut upp genom Europa. Årets tredje generation av tistelfjärilar kan dyka upp i Sverige på sensommaren och här kläcks den fjärde generationen, som påbörjar återresan till vinterkvarteren i Afrika – dit deras ättlingar kommer att nå fram mitt i vintern.

Bin hyllas ofta för sitt idoga arbete med pollinering, men även fjärilar gör stora tjänster när de flyger från blomma till blomma. Amerikanska forskare som studerade pollineringen av bomullsfält konstaterade att fjärilar och flugor besökte fjärilsblommor på andra delar av busken än bina, vilket ökade pollineringen och genererar omkring 120 miljoner dollar per år till Texas bomullsbönder.

Fjärilslarver och flygande fjärilar lever helt olika liv – de hittar till exempel ofta mat på olika blommor, och är därmed beroende av flera arter för att fullborda sin livscykel. Dessutom klarar inte larver och puppor drastiska skiften i fukt och temperatur.  Därför får förändringar i livsmiljön snabb effekt på fjärilar, vilket gör dem till goda miljöindikatorer. 

En vedertagen teori bland forskare har varit att fjärilar är aerodynamiskt ineffektiva, eftersom vingarna är exceptionellt stora i förhållande till kroppen jämfört med andra flygande insekter. Men forskare vid Lunds universitet har nu kunnat visa att fjärilar har en elegant flygmekanism som förbättrar flyg­prestandan. Vingarna får extra kraft när de slås ihop med varandra över kroppen. Dessutom kupas vingarna när de slås ihop och bildar en jetstråle av luft.

2021 utsågs Sveriges nationalblomma och 2022 har vi fått en nationalfjäril – citronfjärilen. Allmänheten har under perioden 19 april – 19 juni kunnat lägga sin röst på en av elva finalister som valts ut av Fjärils­huset i Haga i samarbete med bland andra Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Svensk dagfjärilsövervakning och Sveriges entomologiska förening. Bilderna nedan kommer från Fjärilshuset.

Citronfjäril (Gonepteryx rhamni)

De första fjärilarna vi ser om våren är ofta citronfjärilar. De klargula hannarna flyger minst ett par veckor tidigare än de vita honorna, och laddar upp med nektar inför parningen.

Apollofjäril (Parnassius apollo)

Apollofjärilen lever på kärleksört och fetknopp, men dess livscykel kräver många olika miljöer och den har minskat kraftigt med det småplottriga jordbrukslandskapets försvinnande. Numera finns den nästan bara på Gotland och på östkusten.

Påfågelöga (Inachis io)

När påfågelögat vilar ser den inte ut som mycket mer än ett visset löv. Men när fjärilen blir störd fäller den ut sina vingar och visar ögonfläckarna som skrämmer fåglar – till och med så stora fåglar som höns kan ge ifrån sig ett alarmläte när de ser påfågelögat.

Storfläckig pärlemorfjäril (Issoria lathonia)

Storfläckig pärlemorfjäril känns lätt igen på undersidans stora kantiga silverfläckar.

Makaonfjäril (Papilio machaon)

Man ser sällan flera makaonfjärilar på en dag, men chansen ökar om man befinner sig på de högsta topparna i landskapet. Dem använder makaonfjärilarna som mötespunkter för att träffas och para sig.

Amiralfjäril (Vanessa atalanta)

Varje år börjar mängder av amiralfjärilar att flyga norrut från södra Europa. En del av dem kommer till Sverige under sommaren och lägger ägg på nässelblad. Om fjärilarna kommer tidigt på säsongen kan en ”helsvensk” generation hinna födas och dö. Om hösten flyttar en del av amiralfjärilarna tillbaka söderut. Några blir kvar i Sverige men de allra flesta av övervintrarna fryser ihjäl.

Puktörneblåvinge (Polyommatus icarus)

Blåvingar har faktiskt inte sällan bruna vingar. Det gäller ibland även puktörneblåvingen, vår vanligaste och mest variabla blåvinge. Det säkraste kännetecknet är att den har 1–3 svarta prickar mellan framvingens bas och mittfläcken.

Vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae)

Vitfläckig guldvinge sätter fast sina ägg på stjälken av ängs­syra. Den kan också till nöds välja bergssyra eller krusskräppa.

Sorgmantel (Nymphalis antiopa)

Sommaren 2021 var sorgmanteln tio gånger vanligare i Sverige än ett genomsnittligt år. Men det onormala är helt normalt för dessa sorgeklädda flygare – vissa år stämmer helt enkelt väder och vindar för att de ska blåsa in i stora mängder från Finland och Baltikum.

Aurorafjäril (Anthocharis cardamines)

Aurorafjärilen hittar ofta både mat, regnskydd och sovplats på hundkäxblommor.

Nässelfjäril (Aglais urticae)

Nässelfjärilen är inte den enda fjärilen som lägger ägg på nässlor – det gör även till exempel påfågelöga och amiralfjäril. Nässlornas brännhår ger äggen ett bra skydd. Vissa larver klarar sig undan att själva bli brända genom att bita av håren längst ner.