Alzheimer syns innan man får symtom

Mer än 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demens. Det är sedan tidigare känt att två proteiner, beta-amyloid och tau, är kopplade till sjukdomen. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan och i ett senare skede samlas tau inuti nervcellerna som då dör.

I den största studien någonsin visar forskarna nu att personer som har båda dessa proteiner i sin hjärna – trots att de inte har några minnesproblem – löper en kraftigt ökad risk att inom några år drabbas av kognitiva problem och i vissa fall demens. Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet, har lett den internationella studien.

– Vi tycker att resultaten styrker att det ska gå att ställa en alzheimerdiagnos även för personer som ännu inte har några minnesproblem, men som har inlagring av dessa proteiner i hjärnan, säger han.

I studien ingick sammanlagt 1 325 personer mellan 59 och 85 år. De var från USA, Nederländerna, Australien och Sverige, varav knappt 300 svenskar. Ingen av deltagarna hade några minnesproblem. Deras hjärnor avbildades vid två närliggande tillfällen för att visa om – och i sådana fall var – det förekom beta-amyloid eller tau.

Vid uppföljningen i genomsnitt 3,5 år senare gick det att se tydliga skillnader mellan olika grupper. Bland dem där det inte gick att mäta någondera av proteinerna, hade 3 procent drabbats av kognitiva problem. Hos dem där det gick att mäta beta-amyloid, men inte tau, var motsvarande andel knappt 9 procent.

I de fall personerna hade båda proteinerna var risken för kognitiva problem 50 procent. Allra allvarligast var det att ha spridning av tau i hjärnbarken. Hos dessa personer hade var femte fått en demensdiagnos. Resultaten publiceras i Nature Medicine.

Fynden stämmer med vad som tidigare har setts när det gäller förekomsten i ryggvätska av beta-amyloid och tau, i dess fosforylerade form. Sådana prover används i dag för att rutinmässigt ställa diagnosen alzheimer vid minnesmottagningar.

– Vi vet att förändringarna i hjärnan sker uppåt tjugo år innan man får sina kognitiva symtom, och att det sker i en speciell tågordning – först ansamlas beta-amyloid och därefter tau i hjärnbarken, säger Oskar Hansson.

Han beskriver att det inom alzheimerfältet har funnits två skilda synsätt när det gäller diagnostik. Dels de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnosticeras förrän personen uppvisar kognitiva problem, dels de som har ett mer biologiskt synsätt som innebär att man kan basera diagnosen på fynd av dessa proteiner i hjärnan.

– Jag tillhör den senare gruppen och tycker att man kan jämföra med cancer. Där är det självklart att kalla cancer för cancer även om tumören ännu inte ger några tydliga symtom. Den stora skillnaden mellan de båda sjukdomarna har varit att vi vid alzheimer inte har haft några effektiva behandlingar, säger han.

Men det kan finnas hopp om förändring på den punkten. Som F&F tidigare har skrivit om pågår testning av en svensk antikropp kallad lecanemab som rensar bort förstadier till amyloid ur hjärnan. I en studie fick personer med demens eller allvarlig kognitiv svikt antingen antikroppen eller en verkningslös behandling. Den 29 november publicerades data från fas 3-studien av lecanemab i en artikel i New England Journal of Medicine som bekräftade att behandlingen kan sakta ned den kognitiva försämringen.

Oskar Hansson nämner också en ny studie där de som behandlas har tydliga tecken på amyloid i hjärnan men ännu är kognitivt friska.

– Vi hoppas att förbättringen blir ännu tydligare här eftersom man då sätter in behandling innan sjukdomen gått så långt, säger han.

Sammanlagt ska 1 400 personer ingå i studien, där de lottas till antikropp eller placebo.

– Men här får vi vara tålmodiga. Alla ska följas i fyra år så svaret får vi först om fem år, säger Oskar Hansson.