Hur ser Vintergatan ut?

Vintergatan är vacker, men det är ändå lite tråkigt att vi inte kan beskåda den från en annan vinkel där den inte blir ett streck på himlen, utan där man ser dess riktiga form. Vet man hur Vintergatan skulle se ut då? I så fall: hur kan man veta det? /Ulrika

Publicerad

Galaxen NGC 7331 är en stavspiralgalax och liknar Vintergatan.
Bild: Getty images

Svar av Andreas Korn, astronom, Uppsala universitet

Ja, vi har numera en bra uppfattning om hur Vintergatan skulle se ut om vi kunde se den som vi kan se andra galaxer. Vintergatan är en så kallad stavspiralgalax, vilket innebär att den karaktäriseras av stora spiralarmar som kretsar kring ett stavformat och  inte cirkulärt centrum. Ovan ser du galaxen NGC 7331 som är av samma typ. Hela Vintergatan är ungefär 100 000 ljusår i diameter. Vårt solsystem befinner sig två tredjedelar ut i skivan, ungefär 28 000 ljusår från centrum.

Denna kunskap har vuxit fram successivt under 1900-talet och in på 2000-talet. Ett viktigt steg togs på 1920-talet då Edwin Hubble upptäckte att universum består av glest utspridda stjärnsystem – galaxer – på enorma avstånd från varandra. Upptäckten inspirerade astronomer att fundera över hur vår egen galax ser ut.

Tidigare försök att kartera Vintergatan saknas visserligen inte. I slutet av 1700-talet gjorde William Herschel omfattande mätningar av stjärnhimlen och ritade upp en karta som blev inflytelserik under lång tid, men den såg inte alls ut som vår nuvarande bild av Vintergatan. Den saknade spiralarmar och solen hamnade nästan i mitten.

Har du en fråga till en forskare?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den.

Ett hinder för Herschel var de stoftmoln som delvis skymmer sikten mot Vintergatans centrum där de allra flesta stjärnor finns. I dag har vi bättre instrument och kan med radioastronomins långa våglängder se genom dessa moln. Vi kan också avgöra objekts verkliga rörelse genom att dels mäta deras skenbara rörelse på himlen, dels se på förändringar i deras ljusspektrum, så kallad röd- och blåförskjutning, om de rör sig mot eller från oss. Genom att kombinera alla dessa data kan vi skapa en tredimensionell bild av Vintergatan.Karteringen av vår galax pågår för övrigt fortfarande. Rymdteleskopet Gaia, som sköts upp 2013, håller på att skapa den mest detaljerade katalogen över Vintergatan hittills, omfattande runt 1,8 miljarder objekt.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor