Så styr äcklet dina åsikter

När dragqueens på sago­stunder för barn debatterades under våren så inträdde stundom en ”moralisk mållöshet”. Den moraliska mållösheten tar vid där de rationella argumenten tar slut och en äcklad min är vad som återstår. Att äcklet inte ska underskattas som politisk kraft är temat för Patrik Lindenfors bok Äckel: Smitta, synd, samhälle. Som forskare i biologisk och kulturell evolution är han väl skickad att borra i hur våra mest grundläggande emotioner styr oss i dag.

Lindenfors går i ivrig dialog med den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidts moralfundamentsteori. Haidt hävdar att liberaler och vänstermänniskor bara bryr sig om frihet, omsorg och rättvisa, medan konservativa dessutom bygger sina åsikter på värden som lojalitet, auktoritet och renhet – och därmed dess motsats äckel. Det kan då förklara en negativ attityd till såväl invandrare som queera och andra som av dessa konservativa antas upplevas som främmande och skrämmande.

Men kan äcklet verkligen placeras in så lätt på en politisk skala? Lindenfors tar upp ett motsägande experiment, där zika-smitta kopplats till antingen invandring eller till klimatförändringar. Vilket politiskt läger tror du upplevde smittan som äckligast, kopplat till respektive förklaring?