Här är roboten som härmar en klätterväxt

Robotforskare har länge hämtat inspiration från naturen. Sedan tidigare finns det till exempel robotar som hoppar som kängurur eller kryper fram som skalbaggar.

– Men växter är fortfarande ganska outforskade förgrundsfigurer inom robottekniken. Det är lätt att tänka att växten är ganska stilla, men i själva verket rör den sig både målmedvetet och effektivt, säger Emanuela Del Dottore, forskare vid Istituto Italiano di Tecnologia i Italien.

Hon och hennes kollegor har utvecklat en robot som påminner om en klätterväxt. Växten använder sig av ljus, skugga och gravitation för att navigera i olika typer av terräng – och roboten gör likadant. Den förlitar sig inte på förprogrammerade rörelser utan anpassar sig efter hur omgivningen ser ut.

Den nya roboten kan växa i jord och hittar upp till markytan med hjälp av gravitationen. Precis som en klätterväxt slingrar den sig gärna runt träd för att öka stabiliteten i konstruktionen. Den kan också ta sig runt hinder av olika slag. Resultaten presenteras i tidskriften Science Robotics.

Robotforskaren Johannes Andreas Stork vid Örebro universitet beskriver den nya roboten som en kul idé.

– Den här roboten är självmonterande och bygger sig själv med hjälp av en inbyggd 3d-skrivare. Det är helt nytt, jag har inte hört talas om det förut. För alla som jobbar med robotar är det här spännande att se, säger Johannes Andreas Stork.

På sikt kan tekniken bli ett värdefullt komplement till robotar på ben eller hjul. Johannes Andreas Stork konstaterar att 3d-skrivarna blivit betydligt billigare med åren och han tror att vi kommer att se fler självmonterande robotar i framtiden.

Om man justerar algoritmen för hur roboten växer skulle den kunna få praktisk betydelse att navigera i gruvor och på andra platser där det är farligt för människor att arbeta. Den kanske också kan användas för att bygga rör och annan infrastruktur.

– Samtidigt kan man fråga sig om det verkligen är en robot i strikt mening, eftersom den inte kan röra de delar som redan är byggda. Men jag tycker ändå att tekniken är väldigt intressant, säger Johannes Andreas Stork.