Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Dog KI:s labbråttor av t-banans sprängningar?

Forskare vid Karolinska institutet misstänker att deras försöksråttor stressats till döds av sprängningarna för ny tunnelbana, vilket tillbakavisas av ansvariga. Och Region Stockholm ger felaktiga mätsvar för vibrationerna i huset där råttorna dött.

Publicerad

Nya tunnelbanan kommer att gå vid Karolinska institutet. Nu misstänker forskare att sprängningarna för t-banan påverkat deras föröksråttor så illa att de dog.
Bild: Liza Simonsson

– Vi antog tidigt i modellen att det skulle vara transporten som var den mest stressande delen i djurförsöken i enlighet med den europeiska djurförsöksorganisationen Felasa:s bedömningar. Men det har visat sig vara att råttorna bott i djurhuset på Karolinska institutet, säger Nicola Cacciani, anestesi- och intensivvårdsläkare och forskare vid Karolinska institutet, KI, till Forskning & Framsteg.

Han ingår i en forskargrupp som försöker ta fram en behandling för muskulära biverkningar som patienter i respirator på intensivvårdsavdelningar ofta drabbas av.

Råttorna började plötsligt dö

Gruppen har arbetat med en djurförsöksmodell vid Karolinska institutet i Solna sedan 2014, och innan dess vid Uppsala universitet och Penn state university, där två råttor åt gången sövts och lagts i respiratorer. Efter att försöken avslutats har forskarna tagit små vävnadsprover för att se hur muskelcellerna påverkas.

Nicola Cacciani, anestesi- och intensivvårdsläkare och forskare på Karolinska institutet.
Bild: Monica Kleja

– Råttornas överlevnad har under fem eller åtta–tio dygns försök varit 67–90 procent, fram till i augusti 2022. Då började vi se att annorlunda hjärtmönster och att råttorna snabbt dog i försöken, berättar Nicola Cacciani.

Tunnelbanans gröna linje mellan Odenplan och Arenastaden började byggas i januari 2022. Den station som ligger närmast Karolinska institutet kommer att heta Hagastaden.

I augusti 2022 började råttorna få hjärtarytmier fem–sex timmar in i djurförsöken. Därpå avtog också hjärtats pumpfunktion, vilket ledde till att råttorna inte överlevde. Sammanlagt dog 31 av 35 råttor i försöken från augusti 2022 och fram till december 2023.

– Vi gjorde allt vi kunde för att undersöka orsaken men vi hittade ingen medicinsk förklaring, säger Nicola Cacciani.

Misstänker att sprängningarna stressat råttorna

I stället misstänker forskargruppen, som leds av Lars Larsson, professor i fysiologi vid Karolinska institutet, att djuren stressats av tunnelarbetena, med sprängningar upp till sju gånger per dag, under den vecka som råttorna skulle acklimatiseras efter transporten till djurhuset vid Karolinska institutet.

– Vi har inga bevis för detta, men vi observerade att ju längre tid som råttorna hade vistats i djurhuset, desto snabbare dog de i försöken, säger Nicola Cacciani.

För att testa påverkan från vibrationer och frekvenser från tunnelbanebygget, hoppade forskarna i ett par fall över acklamatiseringstiden, varpå råttorna överlevde försöksperioden på åtta dygn.

Men att hoppa över acklimatiseringsperioden saknade forskarna tillstånd för och en internutredning som rör brott mot etiktillståndet pågår, på initiativ av Liselotte Jansson, prefekt på enheten för Komparativ medicin, KM, som har hand om djurförsöken vid Karolinska institutet.

Tillbakavisar kritik om stressade djur

Såväl Liselotte Jansson som Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana bedömer att djuren inte stressats av vibrationer eller sprängningar.

”Vi håller koll på många parametrar som är känsliga för vibrationer och ljudfrekvenser men ser ingen påverkan. KM har i samarbete med KI en utrustning på plats som datoriserat mäter djurpåverkan objektivt för att kunna vidimera om påverkan finns och kunna stödja krav på ersättning från forskare. Data från systemet visar inget avvikande beteende”, skriver Liselotte Jansson i mejl till Forskning & Framsteg.

När forskargruppen ansökte om 2,4 miljoner i ersättning från regionen i höstas fick de avslag med en motivering som inte tycks stämma med verkligheten.

Regionens handläggare uppgav i sitt besked till gruppen att avståndet mellan djurhuset och sprängningarna varit 290–230 meter under augusti–december 2022 och att vibrationsnivåerna som registrerats i byggnaden visar att de ”på det aktuella avståndet legat runt 0,30–0,40 mm/s”.

Därmed anser man att de var så låga att de inte kunnat påverka djuren.

Påstådda mätningar gjordes aldrig

Men när Forskning & Framsteg begär att få ta del av vibrationsmätningarna i djurhuset för 2022 visar det sig att mätningarna aldrig gjorts. Först i april 2023 inledde Region Stockholms konsult KMP Konsult AB sina vibrationsmätningar.

Emma Sahlman, pressansvarig på förvaltningen för utbyggd tunnelbana, hävdar senare i ett mejl till Forskning & Framsteg att svaret utgår från mätningar i djurhuset april–november 2023. Men värdena låg då nära 0,7 mm/s och som högst 1,06 mm/s. Vid tidigare provsprängningar under Astrid Fagraeus-laboratoriet vid Karolinska institutet inför bygget av Citybanan, reagerade djuren vid vibrationer på 1 mm/s.

Det finns ett rekommenderat riktvärde om att vibrationer inte bör överskrida 0,8 mm/s för möss och gnagare i djurförsök, som gäller vid konstanta vibrationer. Samtidigt har gnagare visat sig extra känsliga för oväntade ljud, enligt ett PM från en veterinär vid Komparativ medicin.

I mötesprotokoll mellan företrädare för Komparativ medicin och Förvaltningen för utbyggd tunnelbana finns det också uppgifter om att exempelvis primater reagerat på sprängningar.

När Forskning & Framsteg ber Liselotte Jansson att kommentera uppgiften skriver hon att det är känt är att primater reagerar på oväntade ljud och vibrationer.

”Primaterna är därför tränade så att sprängningarna inte ska upplevas som negativa. Djuren visar inga tecken på obehag vare sig före eller efter sprängningarna.”  

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Gnagare har känsliga sinnen

Patricia Hedenqvist är professor i försöksdjursmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Hon uppger att råttor och andra gnagare har olika känsliga sinnen jämför med människan, och att de exempelvis kan höra ultrajud.

Hon kan inte uttala sig om det enskilda fallet vid Karolinska institutet, men säger:

– Att ljud och vibrationer från sprängningar kan ha effekt på råttor är känt. För att bevisa eller motbevisa att sprängningar har en specifik påverkan behöver man göra en experimentell studie. I annat fall kan man varken bevisa eller utesluta att förändringar som uppträder samtidigt med sprängningar beror på dessa.

Karolinska institutets rektor Annika Östman Wernerson har avböjt att kommentera uppgifterna om att råttor kan ha dött på grund av tunnelbanesprängningar i närheten av Karolinska institutet.

Artikeln uppdaterades senast 21 mars 2024 kl. 9.15

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor