Fjärilarna flyger allt tidigare

Med många avkommor, korta generationstider och klimatkänslighet svarar fjärilar snabbt på ändrade förhållanden. De är också lätta att känna igen. Fjärilar kan därför hjälpa forskare att upptäcka och förstå miljöförändringar.

Lars Pettersson är docent i zooekologi vid Lunds universitet och har specialiserat sig på dag- och nattfjärilar. Han samordnar också Svensk dagfjärilsövervakning, som varje år inventerar de svenska fjärilsbestånden med hjälp av 300 frivilliga runt om i landet.

– Eftersom vi övervakat fjärilar på samma sätt i 14 år har vi möjlighet att upptäcka skillnader i arters flygtid. Jag hade inte upplevt att det ändrats märkbart, men när vi tittade närmare på några av vårfjärilarna såg vi en drastisk tidigareläggning av flygtider för tre av fem arter, säger Lars Pettersson.  

Grönsnabbvinge flyger tolv dagar tidigare än 2010. Aurorafjäril och tosteblåvinge flyger tio respektive nio dagar tidigare. För rapsfjäril och prydlig pärlemorfjäril märktes dock ingen tidigareläggning av flygtiden.

Samtliga undersökta arter, utom prydlig pärlemorfjäril, övervintrar som puppa. Puppors utvecklingstid påverkas av temperatur, och eftersom våren anländer allt tidigare på året kan även pupporna utvecklas till fjärilar tidigare.

– Vi brukar börja inventeringssäsongen den 1 april, men vi skulle nog behöva flytta fram starten och sätta i gång tidigare, säger Lars Pettersson.

Fjärilar övervintrar antingen som ägg, larver, puppor eller fullbildade fjärilar. De som övervintrar som fullbildad fjäril vaknar allra tidigast. Det gäller exempelvis citronfjäril och nässelfjäril.

– Övervintrande vuxna fjärilar kan ses nästan lika tidigt i Skåne som i Norrbotten. Ibland hittar man nässelfjärilar som sitter i snön i Luleå, det krävs bara att det är varmt och soligt. Det är en fördel att vara snabbt ute och producera avkommor, säger Lars Pettersson.

Så länge det finns nektarresurser från blommor brukar fjärilarna klara sig.