”Folkligt stöd för en ambitiös klimatpolitik finns – men politisk vilja saknas”

Förra året slogs ett stort antal temperaturrekord. Samtidigt ökade trycket på världens länder att agera i linje med Parisavtalet. På klimattoppmötet COP 28 i december 2023 underströk representanter för nästan 200 länder behovet av ökade klimatåtgärder och åtog sig att ”påskynda åtgärderna under detta kritiska årtionde”. EU har flyttat fram positionerna med paketet Fit-for-55 men dess genomförande är beroende av att medlemsländerna agerar.

I detta läge förväntas de svenska utsläppen öka kraftigt – främst på grund av att regeringen drivit igenom sänkt skatt på fossila drivmedel och sänkt reduktionsplikt, utan tillräckliga kompensatoriska åtgärder. Från regeringen får man intrycket av att det inte finns någon folklig acceptans för en ambitiös klimatpolitik i Sverige. Detta, menar vi, är missvisande. Tvärtom finns ett brett stöd både för det svenska klimatmålet och för många olika klimatåtgärder.

I en ny rapport har vi undersökt allmänhetens attityder till klimatpolitik i Sverige. Rapporten baseras på den nationella SOM-undersökningen 2021 och 2022, och den kommer fram till en rad slutsatser som visar att det finns goda förutsättningar för att, med folkets stöd i ryggen, föra en ambitiös och legitim klimatpolitik.

1. Svenskarnas oro för klimatförändringarnas påverkan på människor är generellt stor. Störst är oron kring hur klimatförändringarna påverkar människor i andra länder – hela 86 procent finner detta oroande. Motsvarande siffra för oron för klimatförändringarnas påverkan på oss i Sverige är 76 procent. Det finns även en viss oro för effekter av klimatåtgärder. En majoritet är inte oroade över att klimatåtgärderna i sig kommer att påverka dem själva negativt, men runt hälften är oroade över att åtgärderna kommer påverka den ekonomiska utvecklingen negativt, och den oron har ökat över tid. Samtidigt oroas betydligt fler över att dagens åtgärder för att minska växthusgasutsläpp ska vara otillräckliga för att bromsa klimatförändringarna. Detta tyder på att det finns utrymme för en ambitiös politik som genom olika policypaket möter svenskarnas oro proaktivt snarare än cementerar den.

2. Det finns ett brett stöd för Sveriges klimatmål och för flertalet klimatåtgärder i Sverige. Drygt 70 procent tycker att den svenska netto noll-målsättningen antingen har rätt ambitionsnivå eller inte är tillräckligt ambitiös. De åtgärder som åtnjuter högst stöd är investeringar av olika slag. Särskilt högt stöd har skattesatsningar på kollektivtrafik. En majoritet stöder även förslagen att delvis bekosta klimatomställningen genom att höja skatten för utsläppstunga företag och industrier, samt för varor och tjänster. Minst stöd har förslag som rör begränsningar av fossila fordon och bränslen, exempelvis förslaget att endast tillåta nybilsförsäljning av bilar som inte drivs på bensin och diesel från och med år 2030. Samtidigt är det viktigt att notera att det finns klimatåtgärder som implementerats trots sin relativa impopuläritet och som faktiskt vunnit medborgarnas acceptans över tid. Införandet av trängselskatt i flertalet europeiska städer, inte minst i Stockholm, är exempel på detta. Detta visar vikten av politiskt ledarskap. Här skulle regeringen särskilt kunna undersöka möjligheter att kompensera de grupper som upplever att de drabbas oproportioneligt av vissa åtgärder, och därigenom uppnå en mer rättvis omställning.

3. Stödet för klimatåtgärder är inte jämt fördelat över befolkningen. Vi ser skillnader mellan yngre och äldre, mellan dem som bor i arbetarhem, tjänstemannahem och företagarhem, samt mellan stad och land. Politiska faktorer som intresse för politik, ideologi och, i synnerhet, vilket parti man tycker bäst om, har störst betydelse för att förklara skillnaderna i stöd för olika åtgärder. För vissa frågor – exempelvis den om reduktionsplikt som varit särskilt omdebatterad – verkar vi se effekter av en ökad politisering och polarisering under valåret 2022 med sänkt stöd som följd. Stödet för klimatåtgärder är generellt högst bland Miljöpartiets sympatisörer och lägst bland Sverigedemokraternas, men går i flera fall emot dagens blockpolitik. Personer som sympatiserar med Liberalerna ligger till exempel närmare oppositionens sympatisörer i sin inställning till flertalet klimatåtgärder, än vad de gör jämfört det övriga Tidö-blockets väljare. Om man vill ta hänsyn till den folkliga opinionen finns det därmed möjligheter att mötas över blockpolitikens gränser och skapa breda klimatpolitiska överenskommelser.

Ett sätt att öka stödet för specifika åtgärder är att involvera medborgare i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Missnöje med demokratin och lågt förtroende för myndigheter korrelerar med att man motsätter sig viss klimatpolitik – det tyder på ett behov av att experimentera med demokratiska innovationer så som medborgarråd för att engagera fler medborgare.

Rapporten ger indikationer på att svenskars attityder och stöd påverkas av en rad faktorer, däribland samhällsutvecklingen i stort och hur olika politiska frågor diskuteras. Detta understryker vikten av ett tydligt politiskt ledarskap som ärligt beskriver omställningens utmaningar men också möjligheter. Vår rapport ligger i linje med internationella studier som visar att såväl allmänheten som beslutsfattare ofta underskattar stödet för klimatpolitik. Vår studie bekräftar att oron för klimatförändringar är hög och likaså att stödet för verkningsfulla klimatåtgärder är högt. Detta visar att förutsättningar för en ambitiös och legitim klimatpolitik finns – det som saknas är politisk vilja och ledarskap.