Könshormoner styr vårt immunförsvar

I en ny studie har svenska forskare studerat immunförsvaret hos 23 transmän – personer som fötts med kvinnligt kön, men som sedan fått könsbekräftande testosteronbehandling. Fördelen är att personerna behåller samma genetik, men får en helt ny hormonprofil.

– Vi inledde studien 2016, men det har tagit tid att inkludera deltagare. Det är en utsatt grupp och man kan ha lågt förtroende för forskarsamhället, säger Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Deltagarna var mellan 18 och 37 år och blodprov togs innan hormonbehandlingen, samt efter tre och tolv månader. 

Utifrån blodproven gick det att se att ökad testosteronhalt och minskad mängd östrogen påverkade balansen mellan två viktiga signalsystem i immunförsvaret: det virushämmande systemet interferon typ 1 (IFN-1), och ett system som ökar inflammatoriska signaler, tumörnekrosfaktor alfa, (TNF-alfa).

Testosteron visade sig höja aktiviteten i det inflammatoriska systemet, samtidigt som det minskade aktiviteten i det virushämmande.

– Men det handlar inte om ”av eller på”, utan det fungerar snarare som en dimmer till en lampa där man skruvar och finjusterar balansen mellan systemen, säger Petter Brodin.

De båda systemen gynnar olika delar av immunsystemet, och ett nedreglerat IFN-1 kan kopplas till ökad sårbarhet för infektion. Petter Brodin har till exempel tidigare visat att män blev sjukare än kvinnor i covid-19. 

Vid den reumatiska sjukdomen dermatomyosit, där musklerna förtvinar är systemet i stället uppreglerat.

– Vi hade därför på känn att IFN-1-systemet kunde påverkas av könshormoner, men att det gällde även TNF-alfa var en överraskning, säger Petter Brodin.

Så varför behöver vårt immunsystem regleras på ett dynamiskt vis med hjälp av könshormoner? Petter Brodin hänvisar till livshistorieteorin, som går ut på att det över livet krävs olika avvägningar.

– För kvinnor i reproduktiv ålder är det viktigt att kunna motstå infektioner – både för egen del och för att inte smitta sitt foster. Därför regleras IFN-1-systemet upp vid kvinnlig könsmognad och pubertet, säger han och fortsätter:

– För män är det en icke-fråga. Här har det varit viktigare med muskeltillväxt, som stöds av ett uppreglerat TNF-alfa-system.

Den nya kunskapen kan lägga grunden för bättre läkemedel och skulle till exempel kunna användas vid den autoimmuna sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE) där nio av tio drabbade är kvinnor. Här har man på senare år börjat behandla med antikroppar som riktas mot ett protein i det virushämmande signalsystemet kallat interferon-1.

– Men tänk om vi kunde använda naturens mer finstämda reglersystem, i stället för att bara slå ut ett protein, säger Petter Brodin.

Studien är publicerad i Nature och är den första av flera, då forskarna även har studerat transkvinnor.

– Det var för komplext att presentera alla data i samma artikel, då de båda fallen inte är spegelbilder av varandra, säger Petter Brodin.

En anledning är att transkvinnor behandlas med både östrogen och anti-androgener som trycker ner produktionen av testosteron.

Petter Brodin betonar att man inte har studerat transpersoner för att de utgör en bra ”modell”.

– Vi har ett vetenskapligt förhållningssätt och vill förstå vad hormonbehandlingen innebär i längden – vi månar om gruppens hälsa på lång sikt, säger Petter Brodin.

Slutligen, skulle du säga att era resultat kan förklara det som i folkmun beskrivs som ”man cold”, att män blir sjukare i vanliga förkylningar?

– Ja, man kan tänka sig att man får mer symtom efter testosteronbehandling.