Handelsplatsen Birka på Björkö i Mälaren anlades i mitten av 700-talet, och övergavs kring år 975 då Sigtuna tog vid som svearnas centralort, visar arkeologiska fynd. Nu hoppas arkeologer kunna bekräfta läget för en äldre storgård på vars mark handelsplatsen anlades.

Birka nämns för första gången i krönikan Vita Anskarii, om den tyske missionären Ansgars besök på 830- och 850-talen. Där berättas att hövitsmannen Hergeir bygger kyrkan på sin gård under besöket. Det är oklart var gården och kyrkan låg, men en ny teori är i Korshamn på norra Björkö. Viken ligger norr om Hemlanden, det största järnåldersgravfältet i Sverige.

En yta just norr om gravfältet har nu undersökts av arkeologerna Johan Runer, som verkat på bland annat Sigtuna Museum, och kollegan Sven Kalmring, som forskat om vikingatidiga centralplatser som Hedeby i norra Tyskland, Birkas stadsvall och en varvsplats.

Tidigare forskare har tolkat platsen i Korshamn som en odlingsterrass eller vikingatidens strandkant. Men när Johan Runer och Sven Kalmring undersökte platsen 2016 med georadar – som visar strukturer under marken – fann de spår av en 40 meter lång hallbyggnad av vikingatida typ och två äldre byggnader. I anslutning till det vikingatida huset gick två stenrader ned mot vattnet.

Sven Kalmring kände igen utformningen.

– Det finns liknade platser i Danmark och Järrestad i Skåne, där hallbyggnader förbundits med hägnader till ett kulthus intill. Jag ringde upp Johan mitt i natten, och han blev väldigt exalterad, berättar han.

2023 mätte de även halterna av fosfater i marken, som visar var det funnits mänsklig verksamhet. I den nya grävningen tog de upp en yta på 1×8 meter, från ett stolphål inuti huset över vägglinjen och ned över terrasskanten. Resultatet blev över förväntan.

– När vi tog bort torven på sista kvadratmetern, inom kultytan, var det lika kolsvart som i Svarta jorden där handelsplatsen låg. Fosfathalterna var bland de högsta värdena som vi hittills hittat på ön. Det visar att platsen använts intensivt, säger Johan Runer.

Arkeologernas teori är att de hittat fogdens gård, som byggdes så nära kungens gård på Adelsö – på andra sidan vattnet – som möjligt. Stämmer det så är det platsen där Hergeir byggde sin kyrka, enligt Johan Runer och Sven Kalmring. Björköborna har också kallat platsen Kyrkan och Templet.

– Man kan tänka sig att kulthuset revs och att Ansgars kyrka, den första i Norden, byggdes på dess plats. Det skulle göra det här till en viktig plats inte bara i Birka utan för hela den svenska historieskrivningen, säger Sven Kalmring.

De båda arkeologerna samarbetar med Arkeologerna vid Statens historiska museer, som bland annat ska analysera jordprover och bestämma platsens funktion. Lämningarna ska även dateras med kol 14-metoden.

Arkeologen Björn Ambrosiani, i dag 97 år, som ledde utgrävningar i Svarta jorden från 1970- till 1990-talet, är skeptisk till att Ansgars kyrka låg där man nu gräver, utan tror att den låg i staden.

Torun Zachrisson vid Upplandsmuseet, som också har forskat om Birka, har å sin sida velat placera fogdens gård i den så kallade Garnisonen på en höjd intill Svarta jorden.

– Korshamn är en spännande plats att undersöka. Sven och Johan lägger fram goda argument för att det skulle kunna vara där, säger hon.

Kollegan Charlotte Hedenstierna-Jonson vid Uppsala universitet håller med.

– Det är ett område som alla gått och kikat på, och skulle vilja veta mer om. Oavsett vad de hittar där blir det en viktig pusselbit till Birka som helhet, även om det inte är Hergeirs gård.