För 78 miljoner år sedan slog en meteorit ned i västra Finland med en enorm kraft och raderade allt liv inom ett större område. I dag är kratern från nedslaget fylld av vatten och bildar sjön Lappajärvi. Omkring sjön frodas naturen. Men hur lång tid tog det för livet att återvända till kratern?

En forskargrupp vid Linnéuniversitetet, ledd av professor Henrik Drake, har analyserat mineralfyllningar och ett slags kemiska fingeravtryck av liv kring meteoritens nedslagsplats vid Lappajärvi. I en artikel publicerad i Nature Communications visar de att mikrobiellt liv etablerade sig i området kring nedslaget redan efter några miljoner år.

– Det här är första gången vi med direkt geokronologisk metodik kan koppla mikrobiell aktivitet till ett meteoritnedslag. Det visar att sådana kratrar kan fungera som livsmiljöer under lång tid efter nedslaget, säger Henrik Drake.

Jorden har ständigt bombarderats av meteoriter. Dessa nedslag förekom ofta i jordens tidiga ålder. Meteoriterna kan ha haft en stor inverkan på hur liv kan ha utvecklats på jorden. Dels för de med sig vatten och organiska molekyler, dels skapar de varma miljöer efter sig vid nedslagsplatsen. Därför är det viktigt för forskare att kunna slå fast hur organismer kan etablera sig i en nedslagskrater.

Studien som Henrik Drake och hans kollegor har genomfört visar att temperaturen vid nedslagskratern låg på omkring 47 grader Celsius då de första mikroorganismerna etablerade sig. De kunde livnära sig genom att omvandla sulfat till energi.

– I fallet med ett meteoritnedslag så frigörs extremt mycket energi som omvandlas till värme. Denna värme smälter berget till ett tjockt smältlager som i sin tur bidrar till att värmen håller i sig länge, säger Jacob Gustafsson, doktorand vid Linnéuniversitetet och studiens försteförfattare.

– Det mest spännande är att vi inte bara ser spår av liv, utan att vi kan säga exakt när det skedde. Det ger oss en tidslinje för hur livet återvänder efter en katastrofal händelse. Några miljoner år är en ofantligt lång tid för oss människor, men ur ett geologiskt perspektiv är det en ganska kort tid, säger Jacob Gustafsson.

Om liv kan etablera sig i det varma grundvattnet efter en nedslagskrater är det möjligt att meteoriter spelar en viktig roll även för hur liv kan sprida sig på andra månar och planeter. Kratern vid sjön vid Lappajärvi kan därför innehålla viktiga ledtrådar för hur liv kan uppstå inte bara på jorden, utan även på andra platser i och bortom vårt solsystem.

– I och med denna mycket detaljerade studie har vi på sätt och vis gått till botten med vad vi kan göra angående mikroorganismer i Lappajärvi. Men att leta spår efter själva meteoriten är ett uppslag vi har, liksom att leta efter organiskt material som har kommit från rymden. Det finns även 200 andra outforskade nedslagsplatser på jorden, så nu har vi siktet inställt på flera av dem, säger Henrik Drake.

Den metod som Henrik Drake och hans kollegor har tillämpat vid Lappajärvikratern har dessutom ytterligare ett spännande tillämpningsområde. Den skulle kunna användas för att leta efter liv i de prover som strövaren Perseverance har samlat ihop på Mars och som förhoppningsvis kan hämtas tillbaka till jorden med Mars Sample Return Mission.

– Analysmetoden i våra laboratorier på jorden är helt enkelt på en annan nivå än vad man kan ta med sig till Mars. Att få hem prover skulle skingra mycket tvivel, säger Henrik Drake.