I Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet arbetar i dag flera forskargrupper med att utveckla metallorganiska ramverk, MOF:ar. Ken Inge dukar upp en rad små burkar och flaskor på en bänk och visar hur några av hans MOF:ar fungerar.

– Vi har flera exempel där vi framställt MOF:ar vid rumstemperatur med ogiftiga basmaterial. Det är viktigt för att spara energi och miljö, säger han.

Ken Inge häller en blå vätska genom en sorts sil som innehåller en MOF, och vips blir vätskan som rinner ner i provröret genomskinlig. Det som hänt är att blå metylen fångats upp av MOF:en.

Han och kollegorna i Arrheniuslaboratoriet har även utvecklat MOF:ar som kan fånga in läkemedelsmole­kyler från kommunalt avloppsvatten. Läkemedelsrester i avloppsvattnet är ett stort problem, eftersom de påverkar fiskar och andra organismer i havet. Rester av antibiotika ökar också risken för antibiotikaresistens.År 2023 rapporterade forskarna att de utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kunde rena avloppsvattnet. Artikeln publicerades i tidskriften Nature Water.

En annan grupp vid Stockholms universitet, ledd av Xiaodong Zou, arbetar med att skapa nya MOF:ar som har ännu högre precision. Målet är att fånga in pyttesmå spårmängder (ner till pikogram) av föroreningar och analysera dem. Analyserna görs i elektronmikroskop, med en förstoring upp till två miljoner gånger.

Gruppen har bland annat tagit fram metoder som påskyndat och utvecklat analys av MOF:ar.

– Jag blev intresserad av MOF:ar när jag läste Omar Yaghis artiklar i början av 2000-talet. Liksom Yaghi arbetade jag med att skapa nya o­organiska porösa material, men var frustrerad över att det var så svårt att kontrollera slutprodukterna. Med MOF:arna kunde vi bättre förutsäga vilken struktur vi skulle få, säger Xiaodong Zou.

En annan tillämpning som forskare tittar på är rening av PFAS ur vatten. De miljöskadliga högfluorerade ämnena, som bland annat är cancerframkallande, bryts ner långsamt och kan bli kvar länge i naturen. Därför är det angeläget att hitta metoder för att rena bort PFAS. Men än så länge har inga avgörande framsteg gjorts.

– Möjligheterna att fånga in och rena utsläpp är viktiga. Att utvinna vatten ur luft är annars en tillämpning som jag gillar mycket. Detta då jag har många kontakter i södra Afrika där vattensituationen är besvärlig, säger Lars Öhrström vid Chalmers tekniska högskola, som även han tycker att MOF:arnas mångfald är styrkan i årets kemipris.

För Richard Robson vid University of Melbourne hade glädjen blivit ännu större om han fått priset för trettio år sedan eftersom han nu är pensionär, säger han under en presskonferens i Australien. Men om han fick önska något för utvecklingen framöver är det framsteg inom superkonduktivitet och olika sorters katalytiska material.

Pristagaren Susumi Kitagawa vid universitetet i Kyoyo hoppas att utvecklingen av MOF:ar ska bidra till klimat- och miljöarbetet.

– En dröm jag har är att man snart ska kunna suga ut föroreningar ur luften, säger han.

Den här artikeln bygger delvis på tidigare rapportering på fof.se.