Åren 2007–2020 ökade dieselpriset ordentligt i Sverige. Det berodde främst på     klimatpolitiska åtgärder som koldioxidskatt och inblandning av biobränsle i fossila bränslen. I en rapport från SNS, studieförbundet näringsliv och samhälle undersöker forskare hur dessa förändringar påverkade åkerier, som nästan uteslutande använder diesel i sina lastbilar. 

Trots de ökade dieselpriserna visar rapporten att koldioxidutsläppen från åkeribranschen minskade med fem procent samtidigt som branschens omsättning ökade med 23 procent under perioden.

Det dyra bränslet tvingade företagen att tänka om och effektivisera. Det lyckades: Åkerierna hittade nya rutter och började samlasta sina varor. Resorna blev kortare och smartare och krävde därför mindre diesel. På det sättet kunde de spara både pengar och utsläpp. 

Prishöjningen blev dock inte smärtfri för alla. Det krävs stort kapital för nya satsningar och stora åkerier, med över 50 lastbilar, klarade förändringarna bra medan de mindre hade svårt att anpassa sig.  

– Vi kan se att en drivande komponent till att de större åkerierna har klarat sig bättre än de mindre är att de har lyckats bli mer effektiva på att använda sina lastbilar, säger Gustav Martinsson, professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.

De större och mer effektiva åkerierna kunde ta en ännu större del av marknaden, vilket ledde till att branschen också blev mer klimatsmart – en utveckling som forskarna menar är nödvändig. Samtidigt är det viktigt att förskjutningen sker rättvist, påpekar Gustav Martinsson. 

– Då kanske man får titta på om vi behöver något alternativt stöd för de mindre bolagen, utan att för den sakens skulle sänka priset på koldioxid. Så att man kombinerar en ambitiös klimatpolitik med någon form av att kompensera förlorarna, säger han.

I Sverige måste alla lastbilar redovisa data till vägtrafikregistret hos Transportstyrelsen. Det ger forskarna möjlighet att följa enskilda åkerier under flera år och se hur de anpassar sig till ny politik. De kan exempelvis se hur många kilometer en lastbil har kört, hur mycket den väger och vilket företag den tillhör. 

Sedan 2020, sista året forskarna undersökte, har mycket förändrats och utsläppen från åkeribranschen har ökat. 2024 sänkte regeringen bland annat reduktionsplikten och dieselpriserna sjönk med 20 procent. 

– Omställningen kräver ju stabila transparenta spelregler och ett ständigt ökande kostnadstryck (på fossila bränslen, red. anm.) för att effektivisera på de här tillgångarna, så det har varit en lite olycklig utveckling de senaste åren, säger Gustav Martinsson.  

I rapporten presenterar forskarna en lista på förslag om hur politiken kan främja klimatomställningen. Det handlar främst om att klimatpolitiken behöver vara långsiktig och förutsägbar samt att priserna på fossila bränslen inte ska sänkas. Andra alternativ måste löna sig, menar de.